- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
136

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marken, lerkrukan med de brända benen. Man hör
icke sällan den enstaka grafkullen kallas en
ättehög. Denna benämning bör dock undvikas. Hon
är oriktig, ty allenast i mycket få fall innehålla
högarna från järnåldern, åt hvilka detta namn ofta
gifves, lemningar af mer än en död. I öfrigt är
namnet uppkommet i följd af ett missförstånd. De
äldre antiqvarierna talade om ättebackar, hvarmed
de menade den naturliga höjd, på hvilken
grafhögarna hvilade, och detta är fullkomligt riktigt, ty
hela grafflocken tillhörde ätten, som lefde i byn till
hvilken grafvarna hörde.

Vid grafhögarna anknyta sig allmänt sägner,
att de dödas själar uppenbara sig i djurskepnad.
Mångenstädes springer nattetid invid grafvarna, heter
det, en svart hund med väldiga ögon. Oftare
uppenbarar sig själen i form af en höna, isynnerhet
när det gäller att freda grafven mot snikna
skatt-gräfvare. För att man skall få andarnas gods måste
man iakttaga tystnad, men just som man begynner ana
eller se skatten, kommer en höna som med
hvarjehanda gyckelbilder narrar de gräfvande att i ord
uttala sin förvåning. Då sjunker skatten ånyo, och
all möda har varit fruktlös. Äfven i andra fall
förekom eller förekommer i Norden tron på
själarnas dväljande i djurgestalter. De isländska
sagorna tala om följor som hade djurskepnad: en
gammal man brast en gång utan rimlig anledning
ut i skratt, och upplyste, när han tillfrågades, att
han sett tvänne djurformade följor tumla om med
hvarandra på golfvet. Sägnen berättar ock, att
svalorna insupa människo-andar. Det tillägges väl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:37:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folketstro/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free