Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. BRANDT
regimen har det ännu aldrig
inträffat, att någon föredragit en annan
världsåskådning framför den
marxistiska!" Förvisso ett sant ord, vars
dolda innebörd ingen västerlänning
misstar sig på.
leke desto mindre utföres ett
mycket omfattande
folkbildningsarbete i Sovjet. "I en
kommunistisk stat måste folkbildningen stå
högre än någonstädes eljest i
världen" är ett yttrande av den
gudomlige Lenin, som man ofta får höra
och som vittnar om en ytterst
respektabel ambition. Man
ifrågasätter endast, huruvida den
nuvarande regimen i Ryssland verkligen
kan betecknas såsom kommunistisk
och huruvida diktatur med
åtföljande åsiktsofrihet i längden kan
befordra en mera djupgående
folkbildning. Den elementära
folkbildningens framsteg framgår
emellertid direkt därav, att analfabetismen
numera praktiskt taget är
avskaffad — i Tsarryssland kunde faktiskt
flertalet bönder och arbetare
varken läsa eller skriva. Vilket
oerhört och beundransvärt arbete
bol-sjevikregimen nedlagt härvidlag,
förstår man kanske en liten smula,
om man betänker, att i den väldiga
unionen finns bortåt ett par hundra
olika folk, av vilka många tidigare
inte ens haft skriftspråk, varför
språkmännen först måst skapa
sådana, innan pedagogerna kunnat
börja lära folk att läsa! Med tanke
härpå får man kanske medgiva, att
det kan ligga någon sanning i det
kända uttalandet, att
sovjetdiktaturen trots allt "vridit klockan
framåt".
Ali undervisning i Sovjet är
naturligtvis klassbetonad. På svarta
tavlan i en skolklass läste jag bl. a.
"In med er alla i de gudlösas
leder!" och "Upp till kamp emot
nazismen!" (Det var anno dazumal,
men det kan gott hända, att
sentenserna ännu stå kvar!) När
skolklasserna vandra omkring i
tavelgallerierna — en i och för sig
förträfflig åskådningsundervisning —
kommenteras åskådningsmaterialet
"kommunistiskt". "Så där levde de
rika förtryckarna i Venedig", var
allt vad en klassmedveten lärarinna
hade att säga om ett magnifikt
venezianskt stilleben!
II.
Till det humanistiska kravet på
sanning och objektivitet inta
bolsjevism, fascism och nazism
principiellt samma hållning.
"Sanning och rätt är allt som gagnar
proletariatets sak", skriver Lenin,
och de övriga diktatorerna ha
instämt i tankegången med utbyte
blott av ordet proletariat mot
fa-scist- eller naziststaten. Den
enskilda människan med sitt privata
samvete är ingenting, staten är allt,
har der Führer mer än en gång
dekreterat, och vad han själv tänker
om kravet på sanning och
objektivitet framgår med ali tydlighet av
hans så ofta citerade råd för en
effektiv propaganda: Var aldrig
objektiv, säg aldrig något gott om
motståndaren och aldrig något ont
om meningsfränden, vänd dig
alltid till de minst omdömesgilla, ty
de äro i flertal, måla alltid i svart
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
