Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Översikten visar att lektionscirklarna
intaga första platsen bland alla
grupper och för övrigt utgöra mer än hälften
av samtliga renodlade cirkeltyper. Inom
ABF utgöra de till och med närmare 3/5
eller noga räknat över 58 % medan inom
SLS, där typen når sin minsta relativa
utbredning, de dock utgöra 1/3 eller
precis 33 %. Därnäst i utredningen kommer
korrespondenskurscirkeln, som omfattar
något mer 1/4 av samtliga. Största
förekomsten relativt sett har denna typ
inom JUF (41 %) och minst inom NTO
med blott 7,7 %. I bägge dessa
organisationer är emellertid antalet renodlade
cirkeltyper så ringa, att en enda cirkel
mer eller mindre kan medföra en
betydande procentdifferens. Tages
lektions-och korrespondenscirklar till en grupp,
vilket med hänvisning till vad tidigare
framhållits av flera skäl kan motiveras,
representera dessa bägge typer
tillsammans ej mindre än 77 % av samtliga
undersökta renodlade studiecirklar. Av
övriga cirkeltyper är det endast
diskussionscirkeln, som förekommer i någon
mera nämnvärd omfattning eller i
16,5 % av hela antalet renodlade cirklar.
Och endast inom en huvudorganisation
— nämligen SLS — är typen den
allmännast förekommande, i det den där når
upp till något över 38 %.
Uppläsnings-, referat- och i ali
synnerhet föreläsningscirklar förekomma
endast ytterst sällan. Inom flera
huvudorganisationer saknas de helt och hållet.
Översikten ger onekligen en ganska god
föreställning om den inre styrka, som
kännetecknar studiecirkelverksamheten,
i det att cirklar med en fast och
bestämmande form för hela arbetet intager en
så dominerande plats. Ehuru näppeligen
något samlat siffermaterial finnes såsom
belägg för påståendet, torde enligt vad
erfarenheten säger diskussions-, läse- och
referatcirklarna ha intagit en betydligt
starkare ställning tidigare. Emellertid
får å andra sidan naturligtvis icke
bortses ifrån att ifråga om många av de
lektionscirklar, som rapportera studieleda-
ren som lärare, det visar sig ganska
vanskligt att avgöra, huruvida denne
varit lärare i ordets egentliga betydelse
eller blott ledare eller ordförande inom
cirkeln. Då man bedömer och ur
effektivitetssynpunkt söker få en mera
bestämd uppfattning om, vad denna
tydligen ganska påtagliga utveckling till
större fasthet i studiecirkelarbetet
egentligen betyder — då framför allt genom
den starka tillväxten av
korrespondenskurscirklarna — en utveckling som för
övrigt väl egentligen speglar
cirkelmedlemmarnas önskan och behov att uppnå
bestämda och påtagliga resultat, får man
icke bortse ifrån att genom de "friare"
cirkeltypernas relativa tillbakagång
studiearbetet skiftat karaktär icke allenast
ur effektivitetssynpunkt. De "friare"
cirkeltyperna representera säkerligen
något av självständig forskar- och
upp-täcktsglädje. Det individuella kunde med
andra ord förr komma till sin rätt i
större omfattning än nu, då allt mera går
efter på förhand strängt uppdragna
linjer. Det råder väl knappast tvivel om, att
icke den senare tidens metoder äro
ägnade att åt ett större flertal ge kunskaper,
men fråga är, om dessa kunskaper bli
på samma sätt den enskildes egendom
som tidigare och om den rent personliga
utvecklingen av medlemmar har samma
möjligheter att beaktas som tidigare. Det
tidigare sannolikt mera irrationella men
just därför mera levande och växlande,
mera personligt färgade studiearbetet har
följts av större enhetlighet och dito
mekanisering. Nutida arbetsmetoder gå
mera rakt på sak, medan de äldre ofta
nog kunde ge god tid för både ett
detaljsökande liksom även för utvikning från
det egentliga ämnet.
De blandade cirkeltyperna uppvisa
de brokigaste tänkbara kombinationer
av olika arbetsmetoder. Ett försök till
gruppering har här gjorts efter följande
huvudgrenar:
a) blandning av mera fria
arbetsformer (diskussions-, uppläsnings-,
referat-och föreläsningscirklar);
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
