Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLLE WEDHOLM
Kulturen arbetar splittrad och
desorienterad. Ja, sannerligen, det finns
orsaker till kulturpessimism! Men så länge
kulturen icke är slagen, så länge finns
det hopp. Men nu fordras det samling
och koncentration i slagen.
Det kan kanske låta hädiskt i
skolmäs-taröron, men det gamla skolschemat är
odugligt! Nu måste vi inrikta oss på att
slå sönder de vapen med vilka kulturen
angripes innifrån: pressen, radion,
filmen. — Jag tycker mig redan höra
indignerade röster. Hoppas jag hörde fel.
En vanlig nutidsmänniska läser
sannolikt både en morgon- och en
kvällstidning. Det senaste är kanske allvarligast.
Dessutom läser man en eller flera
veckotidningar, vilket kan anses betänkligt.
Däremellan lyssnar man på radio och går
en eller flera gånger i veckan på bio, och
i vanligaste fall hör och ser man
ingalunda det bästa.
Vilka översvallande massor av intryck,
ordkaskader och bilder, spolar inte över
den arma människosjälen, som endast
kan rädda sig genom att öppna minnets
slussar på vid gavel och låta allt
försvinna i glömska lika fort som det
kommit. Men grumset och slammet blir kvar
på själens botten och bildar den grund
på vilken åsikterna resas — och vilken
resning sedan!
Boktryckarkonsten var på sin tid ett
kulturellt framsteg. Radion och filmen
har inneburit tekniska framsteg. Men
tjänar dessa tekniska hjälpmedel i dag
kulturen? Mitt eget svar i detta fall delas
kanske icke av flertalet, men man kan
ju alltid ha rätt att ställa frågan, varje
auktorisations första lilla murbräcka.
Jag vet knappast hur jag på det
utrymme, som jag kan beräkna få
disponera, ska kunna angripa problemet annat
än i en förenklad tillspetsning.
I kulturen behärskar människan sig
själv och sina livsvillkor: skapar,
organiserar, råder.
I den tid vi nu lever tvingas
kulturmänniskan med varje dag att ge avkall
på sina intentioner; människan
behärskas av livsförhållandena, som de fram-
skapats av barbariets anstormning;
istället för behärskare av blir hon slav
under förhållandena.
Kulturen förutsätter tanke- och
forskningsfrihet, men hur mycket finns det
idag av fri tanke ens i de demokratiska
länderna? Kan vi verkligen tänka fritt?
Och om inte, vad är då vårt största
hinder? — Sakuppgifternas tvivelaktighet;
att det material tanken skall bearbeta
redan är förgiftat, förvanskat och felaktigt,
när det kommer oss tillhanda.
Vi saknar förutsättningarna för att
kunna tänka och handla fritt, inte kanske
alltid på grund av bristande intellektuell
förmåga, utan på grund av att vi
medvetet vilseledas av vissa makter och
intressen i tiden.
Vi saknar förutsättningarna att
objektivt kunna bedöma den aktuella
situationen.
De enda rättesnören vi har kvar är
idealen, principerna, normerna för ett rätt
tänkande och handlande. Men då får vi
inte heller glömma bort dem i tidens
bråte!
Det skulle dock vara betydligt lättare,
om vi kunde lita på det kunskapsmaterial
vi får, och det vore kanske inte omöjligt
att filtrera det. Men då måste vi känna
de källor och de kanaler genom vilka
kunskapen når oss.
Som ansvariga kulturmänniskor kan vi
inte utan vidare godta materialet i det
skick vi får det. Vi måste undersöka dess
sanningshalt.
Den mest aktuella studieuppgiften, så
vitt jag kan se, är därför studiet av
åsiktsbildningen. Det är på den vägen
barbariet smyger sig in i vår tanke- och
kulturvärld. Vi måste därför kritiskt
studera pressen, radion och filmen, de
propagandamedel med vilka människornas
tankevärld behärskas idag. Och detta är
aktuella och mera brådskande
studieuppgifter än något skolämne. Ty kan vi inte
slå fienden på denna front, då är vi
slagna och kan lägga ned den övriga
studieverksamheten också.
En kurs eller studiecirkel i
åsiktsbildning låter emellertid alltför tråkigt att
kunna locka till större deltagande. Men
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
