Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK HISTORIA
krafter och ett ständigt krav på
samling. Den stimulerar till ny
målsättning bortom traditionernas och
de gamla idealens små riktflaggor.
Man väntar inte kungsord av en
mer eller mindre tillfällig minister,
men då en viss regeringschef under
förra världskriget stod och vittnade
så: "Vår politik är svensk och
ingenting annat än svensk" (sagt i
Sveriges viktigaste uthamn mot
världen, Göteborg), avslöjade
denne politiker både sig själv och sin
regering nästan alltför mycket för
eftervärlden.
Det hör emellertid till saken, att
han med de orden ville försvara
den svenska neutralitetspolitikens
ständiga eftergifter åt ett visst håll
— eftergifter som nu är mer kända
och klandrade än då. Idealet skulle
följaktligen vara: "ingenting annat
än svensk". Nu händer det väl att
vi säger som så: Därför var den
politiken så svag, men hade den då
och senare varit mer nordisk, skulle
i dag både vi och våra broderfolk
stått i en annan ställning.
Denna "ingenting annat än
svensk"-politik är ett rimligt
resultat av bristen på nordisk historia,
enhetsidéer och praktisk
skandinavism i vederbörande politikers
utbildning ...
I skolorna kan en god lärobok
i nordisk historia högst önskvärt
friska upp den svenska historien,
göra den fullständig och
innehållsrik. Infattad i sitt naturliga
sammanhang som del i en
Nordens historia blir den svenska
särdeles upplysande just i fråga
om politik, statsmannavett och
sam-arbetskonst. Detta borde få leda till
en nyorientering i
historieundervisningen som snart är oundgänglig.
Vid en j ämförelse mellan de
vanliga läroböckerna i
"fäderneslandets historia" och en ny norsk
motsvarighet: Nordens historie (för
gymnasiet) av Magnus Jensen, samt
den danska skriften Nordisk i tusind
aar (en samling aktuellt historiska
uppsatser, med undertitel: Tre
grundkræfter i Nordens historie) av
C. P. O. Christiansen, framträder
det ganska slående vad som fattas i
vår historieundervisning på ett
flertal viktiga områden. Gör man en
annan konfrontering, med en skrift
som Omstridda spörsmål i Nordens
historia I (uppsatser under
redaktion av Wilh. Carlgren m. fi.) och
ytterligare med lektor Carlgrens
Studieplan i svensk historia (Samv.
Bildningsförb :s studieplaner nr 5),
finner man det kanske rent av
otroligt, att våra historiker trots allt
inte redan har gjort det första
försöket att ge en samlad framställning
av de nordiska folkens historia.
I en följande artikel kommer att ges en
översikt över nya böcker som behandlar
de nordiska folkens och staternas
historia.
C Varje bibliotek bör prenumerera på FOLHLIG KULTUR
k__J
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
