Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En mondän tidningsredaktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
EN MONDÄN TIDNINGSREDAKTÖR. 216
herre, som visade honom en persika fäst vid ett metspö. Arthur
skulle försöka fånga persikan med munnen. Än fick den lille
sträcka sig på tå efter frukten, än kravla efter den i rännstenen,
men slutligen lyckades han dock fä ett duktigt bett i den något
nedsnaskade persikan. Detta blev en symbol av hela hans liv.
Vid slutet av andra kejsardömet var Bignon-restauranten
på modet. Meyer brukade där intaga sina frukostar. Han fick
mycket litet för sina pengar, och av sparsamhetsskäl inskränkte
han sig att till maten dricka endast vatten, uppblandat med ett
glas av den billigaste konjaken. Han betvang sin ungdomliga
aptit, han hade ju kunnat äta en grundligare frukost på ett
billigare ställe, men han hade spekulerat ut, att han hos Bignon
så småningom skulle bliva tilltalad av några fina och
inflytelserika herrar, som brukade frukostera där, och hoppades att han
kanske slutligen skulle bli ombedd att sitta ned hos dem. Han
hade ej räknat fel och lyckades verkligen bättre än de flesta
att genom smidig ihärdighet, än krypande, än knuffände, komma
fram till livets dukade bord.
Bland Meyers första politiska minnen är den 4 sept. 1870,
en av de vidrigaste folkrörelser i historien, då mitt under
brinnande krig, under stoj och gyckel andra kejsardömet störtades.
En republikan, som höll tal till massan från trappstegen vid
Corps législatif, slog Arthur på axeln med orden: »Unge man,
se här, hur en förhatlig regering störtar samman.»
I fyrtioett är, räknat efter denna dag, har Meyer sedan längtat
efter att den av honom avskydda republiken också skulle ramla,
men hur den vacklade, vilka dumheter och brott den än begick,
sä stod den i alla fall. I andra länder skyller man på regeringen,
i Frankrike skyller man också på regeringsformen. Hade Filip VIII
suttit på Frankrikes tron, så hade Panama, Dreyfusprocessen,
barnlösheten och den tilltagande osedligheten berott på en
»genomrutten monarki», och den republik, som Forain tecknade som
ett tvetydigt, simpelt 40-års fruntimmer och försåg med
underskriften »Vad hon var vacker under kejsardömet!» skulle, i
händelse monarkien återinförts, ånyo fått sin stränga men sköna och
rena profil under den frygiska mössan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
