Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jean-Christophe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jean-christophe.
313
och utan att veta om det själv. Grazia skulle kunna vara
en sinnebild av det högsta kvinnliga inom det romanska, i vilket
det manliga germanska Faustlynnets måttlöshet, det
himlastor-mande, rasande och pockande, finner sitt andliga och
kroppsliga komplement.
Ingen fransk bok har som Jean-Christophe i England och
Amerika, i Tyskland och Skandinavien under de senaste hundra åren
gjort Frankrike mer sympatiskt och kommit dessa länder att mer
än förut tro på fransk rättvisa och fransk idealitet samt, som
Ellen Key påpekat, givit oss en ny känsla av den franska
kulturens och andens omistlighet.
*
I november 1916 fick man veta, att Svenska akademien givit
Nobelpriset i litteratur för 1915 åt Romain Rolland. Många
fransmän hade önskat, att han skulle erhålla detsamma, många
hade sedan juli 1914 varit särskilt ängsliga för att han skulle
få det. Jag förmodar, att en betydlig mängd personer i alla
länder utom i Frankrike, men också många därstädes skola med
glädje hälsa detta val. Frankrike är det enda land, mig
veter-ligt, som är älskat i hela världen. För den skönhet och för det
snille, som från Frankrike i tusen år lyst över mänskligheten,
har man alltid varit tacksam och beundrande, och det till och
med uti fiendeland.
I ett par avseenden har den utomfranska världen, särskilt de
trehundra millionerna anglosaxare och germaner, ej varit så
alldeles säkra på sin tro på Frankrike. Finnes bland allt
partisplit och all välmåga i Frankrike förmågan kvar att offra
penningar och liv för det allmänna? frågade man sig. Och detta
spörsmål måste vi svenskar i närvarande stund med fruktansvärt
allvar rikta till oss själva. Frankrike har redan besvarat denna
fråga. Hur kriget än slutar, franskt hjältemod, franskt gott
humör inför död och faror, fransk självuppoffring har visat sig
med en enkel storhet, som överträffar allt föregående i dess
bragdrika hävder och dessutom en lugn ihållighet och enighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/foly/0329.html
