- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjunde årgången. 1925 /
53

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guds kallelse. Berättelse ur verkligheten. Av Mattis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

avskildes för missionärskallet. Nere i parklen
under de skuggande träden kämpade jag åter min
tysta kamp i sommaraftonens stillhet. Men ännu
var ej mitt beslut fattat. Då tycktes det, som om
en lättare väg öppnats för mig, och begärligt
grep jag efter räddningsplankan. Jag blev
erbjuden detsamma som flera andra vid detta
tillfälle: att få nedteckna mitt namn på ett papper
med löfte att underhålla en missionär på
mis-sionsfältet. För stunden kände jag mig
lugnad och trodde, att Gud var nöjd med detta,
så att jag slapp att lägga mig själv på offeraltaret,
men snart förstod jag att så ej var Guds vilja
med mig. Då jag ej ville följa den kallande
rösten, fick Gud till sist lägga mig ned på ett
sjukläger och riktigt visa mig, hur liten och svag
jag i själva verket var. Så ’en dag, när jag blek
och matt låg i min bädd, och läkarna redan givit
upp allt hopp om mitt tillfrisknande, fick jag en
särskild förvissning om att jag skulle få leva ännu
någon tid, om jag blott ville lyda Gud och gå
den väg, han visade mig, men endast på det
villkoret. Genast sände jag bud efter min mor
och syster och berättade för dem det underbara,
som jag erfarit, samt frågade dem, om de voro
villiga att lämna mig som ett Herrens vittne på
missionsfältet. Under snyftningar gåvo de sitt
bifall. — Samma dag blev jag genom förbönens
makt helbrägdagjord från min till synes hopplösa
sjukdom. Läkarna voro förvånade, men vi, som
trodde, tackade och prisade Gud för den nåd,
han bevisat.

Sedan dess har Guds nåd följt mig, ständigt
mera stor och dyrbar för var dag, som gått. Väl
har jag mången gång vandrat genom de mörka
dalarna, nöd och nåd ha växlat under livets gång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:37:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbfac/1925/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free