- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
145

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att återupptaga sydstaterna i unionen. Enligt dessa skulle de
forne rebellerna ända till den 4 juli 1870 icke hafva någon del
i valen till kongressen och till presidentskapet. Rebellanförarne
Jefferson Davis, general Lee, Stephens m. fl. skulle för alltid
beröfvas valbarhet till förbundsämbeten, men däremot få behålla
så väl den aktiva som den passiva valrätten i sina egna stater.
Hvilken mildhet, hvilken humanitet! Det var så själfklart, så
af det sunda människoförståndet och rättskänslan dikteradt och
genom politisk försigtighet anbefaldt, att alla stater i verlden
skulle hafva gjort det samma. Statsämbetsmän, som brutit sin
ed och bekrigat staten, få dock omöjligen åter bekläda
ämbeten i den samma. Kongressen var altså till och med för mild
mot rebellanförarne.

Sydstaternas deputerades tillträde till kongressen gjorde
femtonmannautskottet beroende af antagandet af en tilläggsartikel
till unionsförfattningen. Senat och representanthus antogo detta
amendement den 16 juni 1866, och det samma gäller nu såsom
artikeln XIV i konstitutionen. Men Johnson lät först senare,
den 18 augusti 1868, genom minister Seward publicera denna
tilläggsartikel såsom ratificerad. Anda dittils vägrade han sitt
bifall. Jag citerar det väsendtliga innehållet i den samma:

1. »Alla i Förenta Staterna födde eller naturaliserade och
deras jurisdiktion underkastade personer äro medborgare i
unionen och den stat, i hvilken de bo. Ingen enskild stat får stifta
någon lag, som kringskär statsmedborgarnes frihet. Icke häller
får någon stat taga en persons egendom, frihet eller lif utan
laglig dom, eller vägra en person inom sin domvärjo
lagarnes skydd.

2. »Kongressrepresentanternas antal förblifver öfverlemnadt
åt de enskilda staterna hvar och en efter sin folkmängd,
hvarvid, med undantag af de icke skattskrifne indianerna, alla
valberättigade invånares röst är giltig.

3. »Ingen person får blifva senator, deputerad i
kongressen eller valman vid presidentval eller bekläda ett ämbete i
Förenta Staternas eller en enskild stats tjänst, hvilken varit
delaktig i upproret mot unionen eller lemnat densammas fiender
bistånd, så framt han, vare sig såsom medlem af kongressen eller
såsom ämbetsman i Förenta Staterna eller såsom regerings-
eller rätts-ämbetsman i en enskild stat, veterligt svurit en ed att
upprätthålla den sammas författning. Kongressen kan likväl


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free