Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:o att de för kjökkenmöddingarna mest karakteristiska typerna (t. ex.
Atl. 10 och 11) icke anträffas tillsammans med de väl arbetade
flintsakerna af de för grafvarne egendomliga typerna; samt
5:o att vissa af de förra synas bilda en öfvergång mellan några
i vestra Europas äldsta stenåldersfynd vanliga typer och några för
"den slipade flintans ålder" egendomliga former. Detta torde t. ex.
gälla om den af fig. 11 i Atl. representerade typen,1 hvilken å ena
sidan påminner om fig. 3 här ofvan och å andra sidan mycket liknar
de i södra delen af Skandinavien ej sällsynta, väl huggna, kullrigt
tvåsidiga flintyxor, af hvilka Atl. 12 visar ett oslipadt och Atl. 13 ett
omsorgsfullt slipadt exemplar (jfr genomskärningen af fig. 12 å sid. 5 i Atl.)
Man har visserligen någon gång i kjökkenmöddingarna funnit yxor
och mejslar som varit något slipade vid eggen, eller till formen något
liknat dem hvilka vi anse höra till stenålderns slut.2 Men dels är
antalet af dem försvinnande litet i förhållande till den stora massan af
grofva verktyg, dels äro de flesta icke af flinta utan af andra stenslag,
dels hafva sannolikt några af dem senare nedkommit i
kjökkenmöddingarnas öfre lager. Och man har, såvidt jag kunnat finna, aldrig
anträffat någon af de på alla sidor väl slipade flintverktygen, eller, hvad
som kanske är ännu mer bevisande, icke någon af de under stenålderns
sista del så talrika, väl huggna dolkarne, spjutspetsarne eller pilarne af
flinta, eller stenyxorna med skafthål. Man har visserligen sagt, att de i
kjökkenmöddingarna funna verktygen endast äro sådana som blifvit
tappade eller med afsigt bortkastade, samt att man då icke kan vänta
att der finna några af de väl polerade flintyxorna, hvilka kostat så
mycket arbete; men man kunde möjligen midt bland dessa jagtens
minnen hafva skäl att vänta en bit af en spjutspets eller en pil.
Vigten och bevisningskraften af de väl arbetade flintsakernas
frånvaro i de vanliga kjökkenmöddingarna torde ökas genom det
intressanta fynd, som Zinck för några år sedan gjorde i den s. k.
"Samsingerbanken", en stor grafhög nära Kallundborg på Själland.3
Alla kjökkenmöddingar, d. v. s. alla till våra dagar bevarade
samlingar af qvarlefvor från forna slägtens måltider, höra naturligtvis icke till
stenåldern,4 ännu mindre till den äldre stenåldern. För några år sedan
fann också Zinck i Samsingerbanken en kjökkenmödding, som måste
1 Ett flint verktyg, som både till storlek och form fullkomligt liknar fig. 11, är funnet
i den stora kjökkenmöddingen vid Meilgård i Jylland (Madsens ’’Afbildninger",
"Steenalderen", pl. 4 fig. 4). Jfr äfven Madsens anf. arb. pl. 22 fig. 3 och 5, samt
Worsaae, "Om Tvedelingen af Steenalderen", fig. 2 och 6 ("Vid. Selsk. Övers."’ 1861,
sid. 273 och 275).
2 Worsaae, "Om Tvedelingen af Steenalderen", sid. 28, 29 ("Oversigt" för år 1861,
sid. 258, 259) samt "Kuslands og det skandinaviske Nordens Bebyggelse og aeldste
Kulturforhold" fig. 12, 13 ("Årböger" 1872, sid. 332).
3 "Arböger f. nord. Oldkyndighed" 1871, sid. 36 följ.
Så har t. ex. den bekanta "svarta jorden" på Björkön i Mälaren vid d:r Stolpes
undersökning visat sig vara ett slags "kjökkenmödding" från slutet af jernåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
