Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
billigt pris. Så ville professorerna för sina personer
hafva fri lägerstad i kyrkan. Deras hustrur skulle
betala 4 riksdaler för en plats under korsgången intill
predikstolen. För deras barn skulle betalas 2 riksdaler, om
de begrofvos där. Men om en professorshustru fick sitt
hvilorum vid sidan af koret, borde priset blott bli 2½
riksdaler och för ett barn 1¼ riksdaler.
Rangkänslan var således under denna tid mycket
utvecklad. Men dock finner man i protokollen blott ett
mycket lamt försök att opponera mot de unge
adelsmännens försteg framför professorerna, som voro deras
lärare. 1642 diskurrerades värkligen om »den osed, som
här vid vår academia är inritad, att nobiles gå före
professores in uti akademien, när som professores skola
ordinarie läsa, hvilket intet sker uti andra akademier.
Borde för den skull professores icke låta det ske härefter,
ty när de komma till andra akademier, vilja de hålla
samma sed, det likväl hos dem icke vanligt är. Blifver
så detta till ett åtlöje för oss.» Men längre än till denna
diskussion kom man icke, och något beslut fattades icke.
Särskildt visade man stor vördnad för de unga
grefvar och baroner, ofta gossar vid en ganska späd ålder,
som af sina föräldrar skickats till Upsala, väl
hufvudsakligen för att där lära fäkta och rida, öfvas i latin — den
tidens diplomatiska språk — samt i lyckligaste fall
inhämta någon politik. Denna vördnad gick så långt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
