Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
det är naturligt, att vid denna totala ruekning af det
för all yttre åverkan allra ömtåligaste,. ea’ ster del af
både sinnets och språkets deft och poesi, ty de följa
hvarandra osvikeligt åt, måste fördunsta och mattas;
der språkets bildfullhet och åskådlighet ej mera närer
poesin i håg och uppfattning, der dör äfven denna, om
den ock ifrån begynnelsen funnits. Anrmärkningsvärdt
och bestyrkande detta är det factum, att Franseserne
helst på prosa öfverflytta andra nationers poetiska ska-
pelser, och att bland dem: ännu aldrig uppstatt en skahl,
som mäktat öfverlefva den flyende dagen. — För dem,
hvilka törhända betvifla huruvida språkets förfall. och
rubbning sålunda skulle :kunna inverka äfven på national-
lynnets och uppfattningens, vilja vi citera några ord af
Humboldt. Han säger: » Obestridligt ligger i det hem-
liga dunklet af själsbildningen och arfvet af en andelig
individualitet ett oändligen mäktigt samband mellan språ-
kets tonväfnad och nationens alla tankar och känslor.
Omöjligen kan det derföre vara likgiltigt om sinnet och
känslan uti en eafbruten kedja har väft sig in i sannna
ljud och genowmträngt dem med sitt innehäll och sin vär-
ma, eller om denna oafbrutet fortgående kedja af verks
Ding och orsak lidit af våldsamma skakningar. En ny
fortgång bildar sig visserligen äfven här, och tiden
har för språkens sår, mer än”annars i menniskans sins
ne, en läkande kraft, men det bör ej förglömmas att
denna fortgång först långsamt vidtager och att, under
det den stadgar. sig, generationer komma och gå. Det.
synes mig derföre ingalunda vara utan inflytande. uppå
en nations andeliga djup, dess känslo- och tankekraft,
om det talar ett på sig sjelf hvilande, eller åtminstone
ett ur en rent organisk utveckling fortgånget språk, el-
Jer icke.» Ännu kunna nationer finnas, hvilka glömt
" sitt ursprungliga modersmål, men likväl ej sjelfständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
