- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
143

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

vore äfven, alt en radix vore en sluten eller en lång
stafvelse, emedan rimligtvis blott denna kan äga en för
ett begreppsuttryck erforderlig nog markerad gestalt.
En jemförelse med de ELappska ordens gestaltning be-
styrker denna här framlagda åsigt; Lappskan sträfvar
” öfverallt i sina tvåstafviga ordstammar till att få radix-
stafvelsen sluten, äfven i de ord der der i Finskan an-
tages öppen, så blir v»sia» i Lappskan sagje, »suojad
$uogje, »arpas vuorbbe, »linä» lZlädne o. 8. v., och
"vanligen är då slutljudet det karakterslösa e. Man har
sagt, att detta är blott en förstärkning af radixstafvelk
sen, åstadkommen af den starkare aecent, hvarmed Lapp-
’:skan höjer vocalen i roten, men att här tillika röjer
sig språkets sträfvan till sluten rotstafvelse synes tyd-
ligt af bildningen t. ex. af guolle, det Finska »kala,v
giella, »kieli,y» dollu, »tuli,ys bivddu, »pyytö,» bevdde,
»pöytä,» m. fl., der stafvelsens consonantiska bestånds-
del i Lappskan ej är vigtigare än i Finskan, utan blott
Finskans skarpa tenuis fördelad på tvenne förmildrade
-medialljud, af hvilka det ena förlägges i stafvelsens slut, :
’påtagligen för att såmedelst erhålla en sluten rotstafvel-
se. Att förklara första consonantens förmildring af staf-
’velsens slutning passar ej här, emedan ej heller i Fin-
skan denna lag gäller för första stafvelsen, af orsa-
-ker, hvilka nedanföre skela beröras. Slutvocalen ’i
orden undergår vanligen förändring, så att a och ä
-i Finska ordslut blir e i Eappskan, e och é oftast
-a, 0 och y blir x, ech blott denna sednare vocal förblir
-oförändrad, under det i motsatt förhållande rotvocalen >
oftast är densamma i båda språken, eller blott förstärkt
-å Lappskan. Detta, äfvensom det både i Lappska och
:Finska dialecter förekommande bortfallandet af slutvc-
-eålen tyckes antyda en viss likgiltighet bos språket för
-denna vocal, ty den skulle ej kunna bortfalla om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free