Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämnade tyst och undergivet knytet, liksom hon funnit det
omöjligt att längre strida mot denna vilja. — Krukan, sade
hon, får ni icke, om ni ej vill rycka den ifrån mig och därvid
slå ut den styrkande föda, den innehåller åt min stackars far!
Gotthard nöjde sig med vad han erhållit.
Strax därefter möttes vårt lilla sällskap av en flock gym-
nasister, vilka, med hela vikten av den snart stundande stu-
dentvärdigheten, tyckte sig berättigade att redan antaga to-
nen av självhärskare över stadens gator och gränder.
— Hallå, gossar, vad ha ni fiskat upp... låt oss se det!
Några omringade Herman och de andra Gotthard.
■—• Blygs, sade Herman med sin djupa, fylliga röst, blygs
att störa folk, som icke ofredar er!
— Ur vägen, lymlar, röt Gotthard och knuffade åt sidan
ett par förnäma junkrar, som ville fatta i Hedda.
— Åhå, vackert, vackert, go herrar! yttrade en till re-
presentation färdig framstående rese. Ingen stolthet... det
tål vi icke! Om ni också är två års-gamla studenter, så står
ni likväl här endast två emot sex... det ställer sig något
ojämnt. Mitt förslag är således, att vi uppgöra saken i
godo... Vår förfrågan är ju dessutom den billigaste i värl-
den: vi vilja helt enkelt veta vad ni gjort för fångst... Gott-
hard har onekligen valt den bästa delen.
Gotthards heta blod var på väg att sjuda över, men Her-
man, kall och självbehärskad, drog honom i armen och vis-
kade i hans öra: — Vad blir följden av ett uppträde så här
mitt på gatan? Tänk på den blinde stackarn och den arma
flickan... Var tyst och låt mig tala. Han vände sig därpå
till de väntande, vilka ställt sig tvärsöver gatan, och yttrade:
— Kamrater! Den här gamle mannen är en avskedad
musikant, som föder sig med sin fiol och hans dotter leder
honom, ty han är blind. Nu ville olyckan, att gubben för ett
par timmar sedan snubblade, föll och slog sitt huvud blodigt
utanför våra fönster. Vi förband hans sår och sedan han
återhämtat krafter och dottern av min fostermor erhållit litet
hjälp, beslöt Gotthard och jag att ledsaga den gamle till sin
boning... och nu vill jag blott tillägga, att ni skulle handlat
på samma sätt. Gubbens krafter började svikta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
