Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ering tronen lekte Drömmars här,
Den blinda Önskan, det Begär,
Som aldrig fylls och aldrig hvilar,
Den unga Vår, som blommor göt,
Och Kärlek, som i Hoppets sköt
Mot kogret hvässte sina pilar.
Utmed dess sida, Åtråns hand
Af spindeltrådar knöt ett band
På Tillfällets och Tidens vingar;
Förtviflan i en kula röt,
Men fåfängt på den kedja bröt
Med hvilken Hoppet honom tvingar.
Jag här, i dunkla rymders vidd,
Såg mensklighetens skara prydd
Vid Hoppets tron sitt öde fråga.
Gudinnan ger hvar dödlig svar,
Som i dess spegel, alltid klar,
Ser sitt begär och ej sin plåga.
Der visas den förföljde skygd,
En flykting hans förlåtna bygd,
En girig än en skatt att samla;
Åt ungdomsvåren kärleks lön,
Åt mannaåldren hjelterön
Och än en lifstid åt den gamla.
Fast glädjen, den jag flygtigt fann,
Med drömmens skådespel försvattn,
Dess ljufva minne mig ej brister:
Mot ödets makt dess tröst är qvar;
Den äger allt, som Hoppet har,
Den saknar allt, som Hoppet mister.
O Hopp, min framtid kallar dig:
Låt i den natt, som höljer mig.
För mina steg din fackla föras.
Din målning tankens vällust gör;
Han ej en visshet önska bör,
Hvaraf din irring skulle störas. .
Låt hjertat njuta stunders frid, .
När det uti sin plågas tid
Sin tillflykt i din hägnad tager.
Vårt fängsel af din hand förgylls
Du är guddomlig, när du fylls,
Men dyrbar än, när du bedrager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
