Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begränsad. Visserligen lyder Statskontoret med
därtill hörande finansförvaltning under honom; och såväl
rikets ordinarie inkomster som de af ständerna
beviljade extra ordinarie äro under konungens
disposition (RF. § 64). Men han äger icke att göra lån
eller ens taga befattning med rikets gäld och ej heller
med riksbanken, öfver dess penningväsen delar han
makten med riksdagen, oafsedt rätten att prägla mynt
med i lag fastställd halt och valör. Konungens andel
i budgetens fastställande är äfven jämförelsevis liten.
Han upprättar förslaget därtill, men äger veto endast
mot nedsättning af de fasta eller s. k. ordinarie
utgifterna och inkomsterna; likaså kan han vägra att
mottaga ett anslag, som af ständerna i budgeten uppförts
emot hans vilja. Äfven förvaltningen af statens
egendom, ehuru lydande under konungen allenast, sker
efter de grunder, som ständerna föreskrifva.
Naturligtvis kan konungen icke pålägga någon som helst
skatt, utskrifning eller tunga af hvad slag det vara må,
icke heller utan ständernas vilja förhöja accis och tull
utom beträffande tullen å spannmål. Däremot äger
han enligt godkänd praxis rätt att nedsätta tullen å så
väl spannmål som alla andra artiklar. Det ena som
det andra medgifvanden, som i anslutning till äldre
rätt föranleddes af den långa mellantid mellan
ordinarie riksdag, som 1809 stadgades.
Äfven uti den dömande makten har konungen
enligt urgammal svensk rätt del, ehuru blott så, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
