Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antydda, hvilken mindre rör den bestående statsrätten
än de rådande politiska sederna, icke komma till
stånd, så befarar jag, att vi mycket snart återvända
till frihetstidens statsskick med en regerande riksdag.
Allt är redan så lagdt för en sådan återgång, att det
fordras af både riksdag och regering en bestämd
kraftansträngning för att ej omärkligt föras dit. En
monark, som låter sig ledas af statsrådet, och ett
statsråd, som böjer sig under riksdagen — det är
blott ett mer och ett mindre, som skiljer detta system
från det, som vi en gång haft. Det fasta stöd, som
ännu håller tillbaka, är riksdagens delning på två
likvärdiga men på olika sätt sammansatta kamrar.
Rubbades äfven den hörnstenen uti vår författning, såsom
dock det fåvitska ropet från radikalt håll påkallar, så
dröjde det icke år och dag, innan återgången vore
fullbordad. Men detta statsskick med en regerande
riksdag passar icke för Sverige. Det kan gå för sig
uti ett land som Schweiz med dess ringa
statsverksamhet och trygghet för utländskt våld. I Sverige
skulle det ofelbart nu såsom på 1700-talet leda till
stora yttre och inre vådor. Randas en gång den
eviga fredens dag, så kunna folken tämligen saklöst låta
sig styras af sina riksförsamlingar. Till dess är detta
styrelsesätt mestadels ett farligt företag för det folk,
som låter förleda sig därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
