Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Bref från
Finland.
vid universitetet inträdande generatio- |
nerna till skickliga tjenare i vetenska-
peng, statens och kyrkans tjenst. Vilja
kvinnorna tillegna sig vetenskapens hög-
sta resultat och derigenom fylla ett
bildningsbehof, så stå ju universitetets
bibliotek och föreläsningar dem till buds.
Bildningsbehofvet kunna de sålunda till-
. fredsställa. Och det hade talaren ingen-
ting emot. Funnes det åter fruntimmer,
som icke voro nöjda med detta, utan ville
undergå studentexamen, så vore orsaken
dertill visst den, att de veta sig derige-
nom blifva berättigade till att taga vidare
examina vid särskilda fakulteter och så-
lunda kompetenta till mångahanda em-
beten inom skolan, förvaltningen, lag-
skipningen, helsovården och möjligen
också inom kyrkan. Och icke talade hr.
K. någonting om, att han skulle vara
emot det heller. Men då nu en gång
faktum var sådant, att dessa platser icke
stodo öppna för kvinnan, så ansåg tala-
ren, att man först borde petitionera om
en lag, som bestämde hvilka verksamhets-
fält borde öppnas för den kvinliga stu-
denten. Det var ingalunda rättvist mot
henne, att såsom petitionären gjort be-
gära endast rättighet för henne att taga
examina och sedan lemna henne med
hennes pappersmeriter åt sitt öde. ”Tvärt-
"om skulle man genom reformen skapa
missnöjda kvinnor, de der hade skäl att | utom är den sämsta vägen för petitionä-
orättvisa, lockade som de |
klaga öfver
blefve att beträda en ny bana, hvilken
de likväl slutligen funne stängd för sig.
Sålunda var icke heller rättvisans skäl
härvidlag hållbart, utan hvad petitionären
kallade rättvisa vore tvärtom orättvisa.
Och då talaren ansåg sig nu ha vwi-
sat ohållbarheten af de tvänne skäl, hvar-
uppå petitionen grundade sig, afstyrkte
han densammas remiss till utskott.
Att naturen så begåfvat en del kvin-
nor, att de kunde vara lämpliga att sköta
tjenster, som hittills beklädts endast af
män, erkände hr K., men dessa kvinnor
vore undantag, och lagar stiftades icke
för undantagen, sade han. Likväl vore
det kanske skäl, att ifall petitionen för-
kastades, man skulle i protokollet uttala
som en förhoppning, att styrelsen äfven
utan särskild petition ville medgifva kvin-
nor tillstånd att taga studentexamen, om
synnerliga skäl icke talade för motsatsen.
; borde låta densamma förfalla.
I motsatt riktning uppträdde derefter
flere talare: prostarne Pettersson, Rosen-
gren, Järvinen samt professor Donner,
hvilka ansågo den förändring af lag, hvar-
till petitionen syftade, vara med rättvisa
och billighet så öfverensstämmande, att
allraminst det stånd, der frågan väckts,
Hr. Pet-
tersson framhöll, hurusom det motstånd
| kvinnans mest berättigade fordran rönt
från deras sida, som borde vara de första
| att medverka till en lösning af den vig-
tiga frågan, var en af orsakerna till den
vrångbild af kvinnan, som en öfverdrif-
ven emancipationsifver framkallat. Prosten
Rosengren menade, att det misstroende
I och motstånd, som så allmänt för-
sports, då det varit fråga om kvin-
nans rättigheter, var en följd af va-
I
I
|
| ningar.
nan att se kvinnan intaga en under-
ordnad ställning utom hemmet. Lika
opassande som österländingen anser det
vara, att kvinnan går obeslöjad på ga-
tan, lika opassande anse vi vara för
henne hvarje offentlig verksamhet, och
kanske med samma skäl, sade han.
Man borde dock beakta det tillskott i
arbetskrafter, som genom kvinnofrågans
rätta lösning skulle tillföras hela folket,
Att först petitionera om rättighet för kvin-
nan att tillträda embeten, vore att blicka
allt för långt in uti framtiden, och dess-
ren att göra alltför noggranna bestäm-
Det är orätt att stänga porten
till erhållandet af många platser, der t.
ex. de ogifta kvinnorna kunde med för-
del verka i samhället. Man må låta man-
| nen och kvinnan härvidlag fritt konkur-
|
|
II
rera. Af hr. Järvinen påpekades, att då
kvinnan söker inträde vid universite-
tet, så mäste man förutsätta, att hon
sjelf vet, hvartill hon ämnar använda
den kunskap hon vid universitetet kan
inhemta, och det finnes derföre intet för-
nuftigt skäl att vägra henne denna rätt.
Hafva vi engång kvinnor med vetenskap-
lig bildning, så hafva vi nog äfven plat-
ser, der de kunna vwerka till nytta för
sambhället.
Prof. Runeberg begärde nu ordet
och bemötte hr. Kihlman, framhållande
att dennes utläggning af petitionens ord:
; »universitetets rättförstådda fördel» stode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
