Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
åå
diske lande mödes i disse tider, saa har de
serdeles meget at tale med hinanden om.
Spörgsmaalet er nu: burde man ikke begynde
at tenke paa at give alle dem, i Sverige,
Finland, Danmark, Norge, der arbeider for
og interesser sig for kvindernes sag, anled-
ning til at komme sammen til et större möde
til neste sommer? Gjennem private breve
og samtaler har jeg faaet dette spörgsmaal
henvendt til mig, og jeg sender det nu videre
til et större publikum. Jeg faar ogsna nev-
ne at jeg hört Göteborg som den mest cen-
tralt liggende by, foreslaaes som stedet for
det förste nordiske kvindesagsmöde. Men
om sted og tid kan man vel blive enig
senere. Hvad der nemlig först maa undersö-
ges er, om man i vide kredse kan blive in-
teresseret for planen. Gjennem Framåt, me-
ner vi, kan vi faa oplysning om en saa-
dan tanke vil möde tilslutning eller ei. Framåt
maa vere det bedste mödested for dem, som
önsker at udtale sig om sagen, og i dets
spalter haaber vi saaledes at finde svar paa
vort spörgsmaal.
Gina Krog.
(Insändt).
Några ord i en dagens fråga.
ingen föregående tidsperiod af menniskosliäg-
i tets tillvaro torde, hvad angår jemlikhets- och
likställighetssträfvandenas allmänna omfattande,
hafva så utmärkt sig som den närvarande. Man
förfäktar likställighet på alla områden, likställig-
het inför lagen, likstäliighet i fråga om lefnads-
behof och ekonomisk ställning, likställighet i kom-
munala och sociala värf, likställighet i arbete och
arbetsbelöning o. s. v. — allt detta ej blott i frå-
ga om män, utan äfven i fråga om kvinnor och
män. Jemte det myckna behjertansvärda och berät-
tigade i alla dessasträfvanden drifver man stundom
sina teorier så långt, att den praktiska tillämp-
ningen deraf ej är tänkbar, utan frammanandet
af svåra missförhållanden. Man förledes så lätt
till ytterligheter, derigenom att man hvarken ta-
ger, eller ens kan taga, alla till samma fråga
hörande omständigheter i betraktande. En och
annan inser väl, att han (eller hon) fordrar för
mycket, men afskräckes likväl ej i hopp om
att konna låta pruta med sig och ändå vinna
något. Att de öfverdrifna anspråken äfven göra
de berättigade misstänkta öfverväges mindre noga.
Likheten inför juridisk lag t. ex. betingas ej
blott af likhet i förbrytelse, utan äfven af likhet
i sinnelag, temperament och ekonomisk ställning.
Likställighet i lefnadsbehof förutsätter ej blott
likhet i sjelfbevarelsedrift, utan äfven likhet i
kroppslig och andlig utveckling. Likställighet
i afseende på egendom såsom arbetets frukt —
nödvändiggör ej blott likhet i arbete och lön
eller arbetsvinst, utan fordrar äfven förmåga att
taga vara på och på bästa sätt tillgodogöra sig
arbetsvinsten o. s. v. De stora individnela olik-
heterna tagas i allmänhet i ett allt för lösligt
betraktande, då man bedömmer sociala missför-
hållanden, hvarföre ock såväl teorierna blifva
ensidiga, som de föreslagna botemedlen oprak-
tiska, samt följaktligen icke så fördelaktiga, som
man i andanom ser åem. Likställighet är i sin
vidsträcktaste betydelse en omöjlighet på grund
af menniskornas individuela olikheter. Den be-
prisade jemlikheten får för alltid bär på jorden
| vänta på sig — ja, i ett annat lif äfven.
En bland de nyare frågor, som på detta om-
råde dryftats, är frågan om lika arbete. Insän-
daren skulle utan minsta tvekan godkänna lik-
ställighetens berättigande, om frågan endast
berörde förhållandet mellan arbetet och arbets-
|
lönen, men då härmed samman ktänger en hel se-
| rie af samhälleliga pligtförhållanden synes en
|
|
|
genomförd likställighet allt annat än fördelaktig.
Vi menniskor hafva onekligen ej blott skyldig-
het att arbeta hvar på sitt område samt rättig-
het till ersättning derför, utan vi hafva härjem-
skyldigheter mot samhället och slägtet. Slägt-
upphållelsedriften fordrar sitt likaväl som själf-
upphållelsedriften. Produktions- och samhälls-
förhållandena hafva nu en gång blifvit sådana,
att arbetets afkastning, eller med andra ord pro-
dukternas handelsvärde, i de allra flesta fall ej
tillåter en höjning af omkostnaderna utan att
derigenom fördyras, hvilket återigen minskar kon-
sumtionen. Det torde för öfrigt just vara den
omständigheten, att genom prisbillighet öka åt-
gången, som skaffat kvinnan plats såsom aflönad
arbetare. Skall derföre likställighet i lön kunna
vinnas, så måste de manliga arbetarnes löner
sänkas i samma mån, som de kvinliga arbetar-
nes löner höjas. Men hvad skulle följden häraf
blifva? Jo, att arbetslönen nätt och jemt vore
nog för den enskilde, man eller kvinna, att föra
en dräglig tillvaro, men otillräcklig för att bilda
familj eller underhålla hustru och barn. Redan
sedan långt tillbaka har man vetat, att den eko-
nomiska ställningen, eller med ett ord arbets-
lönens låghet, är det mest vägande hindret för
tidiga äktenskap — hvilka förståndigt inrättade
torde vara prostitutionens enda botemedel. Hurn
skulle det då gå, om mannens arbetslön vore
hälften eller en tredjedel lägre? Detta isynner-
het som kvinnan såsom moder och uppfostrarin-
na ej kan samtidigt uppbära arbetslön af andra
till egen familjs behof. Slägtupphållelsedriften
kan ej fullgöras, som sig bör, och faran häraf är
ej svårt att inse. Härmed är ingalunda sagdt,
att arbetslönen för någon bör nedpressas så långt,
att arbetaren, vare sig man eller kvinna är ur-
ståndsatt att med vanlig sparsamhet, utan offer-
gåfvor på mode-dårskapens altare, föra en or-
dentlig existens.
Utom detta torde det endast vara genom en
högre arbetslön kvinnan kan upptaga konkurren-
sen med mannen och få del i det praktiska ar-
betet, enär med lika lön åt dem båda, kvinnan
otvifvelaktigt kommer att draga det kortaste strået.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
