Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Fredstanken og Opdragelsen. — En bröllopsdag.
I Efteraaret 85 begyndte Molkenboer
Udgivelsen af et Korrespondanseblad i 3
Sprog, tysk, engelsk og fransk. I dette
Blad offentliggjöres efterhaanden de til-
tredende Navne samt aftrykkes Korre-
spondanser fra Medlemmer af forskjellige
Nationer. Ved at abonnere paa dette
Blad, der forelöbig for en Pris af3 Mark
udkommer 1 Gang fjerdugenlig og be-
stilles ved direkte Henvendelse til Herman
Molkenboer, Bonn, kan man paa en Gang
stötte Sagen og holde sig å jour med
dens Gang. I övrigt er etsaadant Korre-
| henne skulle intet fattas. Alt skulle stå I
| blott hade att stiga in och taga altsammans
| på, huru hvarje liten småsak kräft omtanke,
| hura det svidit i honom, när han köpt en och
| henne glad.
I
spondanseblad i og for sig et ypperligt |
Middel til en begyndende Sammenslut-
ning og Samarbejden mellem de forskjel-
lige Nationers Leerere.
Mange vil uden Tvivl ryste paa Ho-
vedet og anse Manden for en Fantast,
hans Idé for fuldkommen uigjennemför-
lig. Hertil er dog at svare, at naar der
ikke arbejdes for en Sag, saa gjennemfö-
res den heller ikke. Og Sagen eri dette
Tilfeelde saa stor og god, at den er For-
söget verd. Det er forelöbig Molken-
boers Fortjeneste at have begyndt. Han
har hidtil baft Heldet med sig. Dersom
det lykkes ham at gjennemföre sin Plan
og indföre en retferdigere og humanere
Aand i den historiske Undervisning og
derigjennem bidrage til at udrydde Natio-
nalhadet og gjöre en Ende paa det af-
skylige Menneskeslagteri, som Jorden har
vreret Vidne til, saa lenge den har staact,
da vil han gjöre sig fortjent af Menneske-
beden. :
N. J. Norlund.
lr
En bröllopsdag.
Skiss af
Saxon.
He
Flen riktigt flög framåt. Och dock
tyckte Rikard, att det gick för sakta.
Han for för att möta sitt käraste, sin hustru.
Ja, innan dagens slut skulle hon vara
hans — hans!
Den senaste tiden hade varit en riktig
evighet, hade han tyckt, oaktadt han haft så
mycket arbete med att reda sitt lilla bo, så
mycket besvär, så mycken omtanke. Ty
| sedan han uttömt sig på andra skäl mot äk-
| skulle: vara, tills vigseln hade skett och hon
| finge tåga in i det nya hemmet.
| hvilken sett gömningen, började högljudt skratta.
för hans längtan efter ett hem, ett uttryck
| det vore lättsinnigt af en bruksbokhållare att
| gifta sig.
|| så länge jag är här.
ordning på sin bestämda plats, så att hon
i besittning. Hon skulle inte behöfva tänka
annan lyxartikel, som han trodde skulle göra
Hon skulle blott få se altsam-
mans stå som ett harmoniskt helt, ett uttryck
för hans kärlek till henne:
Hans vän och chef, bruksförvaltaren, hade,
tenskapet, mer än en gång sagt honom, att
»Nog sitter du säker på din stol,
Men jag kan få spar-
ken ett, tu, tre. Och då...» Rikard var?)
emellertid så full af mod och tillförsigt, att
han inte lyssnade på några farhågor, allra
minst då de kommo från en så inbiten ung-
karl-pessimist som bruksförvaltaren, hvilken
själf — så berättades det — i sin ungdom
blifvit bedragen af en flicka, en sak, som
man dock inte vågade knysta om i hans när-
varo. Ty då vardt han ursinnig och började |
väsnas och svära på, att det var oförskämdt
att tro honom om att nånsin ha tänkt på
»så’ na förbannade dumheter!»
Och nu kom Magda med tåget, och Ri-
kard var så glad, att han hvarken hörde: eller
såg. Det enda han fick ögonen på, var en
fin, vacker resväska, som hon hade ötver
axeln. Och han tänkte helt skämtsamt säga
henne, att det var ett ogudaktigt slöseri af
henne att skaffa sig en sådan, som hon’aldrig
behöfde — så mycket mer som han hade
två förut, hvilket hon visste. Men det glömde
han af.
Man körde upp till förvaltarens, där hon
Hon behöfde göra litet toalett, och’sedan
skulle de äta middag.
Bruksförvaltaren såg ut som ett åskmoln,
och det låg något tryckt, obehagligt öfver
middagen. Rikard sökte skrufva upp sig,
men det gick inte. Så tog husmamsellen sig
för att gömma förvaltarens snusdosa, Det
dröjde inte länge, förr än han började leta
efter den, hvarvid husmamsellen och Magda,
Förvaltarens ansigte mörknade än mer, Han
såg skarpt på husmamsellen och förklarade,
att han inte tyckte om dåligt skämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
