Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
När och Fjärran.
bukens och bäckenets organ, det brukar folk temli-
gen lätt inse. Men ett löst sittande snörlif, — ja,
man är då follt och fast öfvertygad om, att det in-
gen ’skada gör — det är ju bara behagligt, det gor
en sådan god stadga åt kroppen. Men det är med
detta såsom med så många andra yttre stöd: det
försvagar vår egen kraft. Det mer eller mindre
oböjliga pansar, snörlifvet bildar, dömer de muskler,
som skola hälla bålen upprätt, till mer eller mindre
grad af orörlighet, så att de småningom förtvina och
bli odugliga till sin tjenst, och så har det artifici-
ella stödet, snörlifvet, blifvit oumbärligt. Äfven de
inre organen lida af bålens relativa orörlighet.
Å de nedre lemmarne åstadkomma strumpe-
banden genom sitt tryck rubbning i benens blodom-
lopp. De bidraga till kalla fötter och åderbråck,
Endast jemförlig med snörlifvets inverkan på
bålen är den brukliga fotbeklädnadens- på foten.
Detta organs bheundransvärda byggnad förenar på en
gång styrka och elasticitet; den förlänar en ej blott
spänstig utan äfven på ojemn mark säker gång.
Men spetsiga, trånga, högklackade och i förhållande
till fotens form förvridna skodon arbeta på att göra
den alltmera lik en stylta såväl till gagnet som
formen:
Vi nöja oss med dessa korta antydningar på
det sanitära området. Se vi ett ögonblick på den
estetiska (skönhets-)sidan, af saken, så förefaller det
temligen klart, att den drägt, som mer eller mindre
gör våld på kroppens egen form, frångått sitt ritta
skönhetsideal. Men hvilket skönhetsideal bar man
satt istället? Det svar vi komma till, då vi betrakta
de drägter, som anses elegantast, »stiligast, är nå-
got — förödmjukande. Denna drägts mest i ögonen
fallande egenskap är att söka framtvi inga en så yp-
pig barm, ett så bredt bäcken som möjligt, således
att framhäfva qvinnan såsom könsväsen, göra henne
så retaude, så lockande som möjligt. Mig synes, att
det fordras ett cyniskt sinne för att häruti finna nå-
got vackert, och att endast brist på reflexion å ena
sidan, okunnighet å den andra kan göra, att äfven
gvinnor nöja sig med ett sådant skönhetsideal, för-
biseende att qvinnans skönhet såsom qvinna faller
till [intet, om ej hela hennes kropp är harmoniskt
utvecklad, och att drägten bör respektera och ge ut-
tryck häråt.
Vi kunna äfven ställa den fordran på klä-
derna, att de böra "kunna på- och aftagas utan
större besvär och tidspillan, äfvensom att de skola
vara så lätta som möjligt i förhållande till den
mängd värme, de bevara.” Dessa vilkor uppfyllas
genom att göra plaggen få, af lämplig konstruktion
och genom att till dem använda ett materiel, som
är så dålig virmeledare som möjligt. Hvilka brister
i dessa hänseenden våra hittills begagnade kläder
hafva, är litt insedt.
Drägtreförmföreningen har gjort till sin upp-
gift att söka reformera qvinnodrägten i öfverens-
stämmelse med åsigter sådana som nu uttalats.
Den har gjort början med den vigtigaste delen: un-
derkläder och skodon. Idén till underkläderna är
hämtad från England och Amerika. Föreningens
styrelso har under det gångna halfåret granskat,
profyat, kritiserat och förändrat de der använda och
omtyckta underkläderna och kommit till det resul-
tat, våra modeller utvisa, och för AN halfårsbe-
rättelsen närmare redogör.
Underkläderna bestå, såsom synes, af en s. k,
sinnerdrägts, som närmast betäcker hela kroppen
upp till halsen, ut till handlederna, ned till ank- =
larne: Den kan göras sammanhängande eller i två
plagg. Derpå följer »mellandrägten», betäckande bå-
len och större delen af benen; den kan göras af tun-
nare eller tjockare tyg, enkelt och dubbelt lager;
den sönderfaller i två plagg; underlif och delad kjol.
Styrelsen förordar vidare i allmänhet ylle när-
mast kroppen; för en del personer är dock bomull
eller linne bättre. = |
Strumporna uppbäras medels »strumphängslens,
Kängorna äro gjorda efter en oförderfvad fots form; -
strumporna likaså.
Fastän vi nu sjelfva finna allt detta ganska
godt, äro vi dock långt ifrån att påstå, att förbätt-
ringar ej ytterligare kunna göras. Tvärtom upp-
mana vi alla för saken intresserade att dertill bi-
draga,
|
j
Dugtig flicka. Tolfåriga dottern till svensken
Hans Hansson i Pipestone, Minnesota, plöjde under
förra året ej mindre än 112 tunnland på sin faders i
egendom. |
Albertine-striden i en fransk tidning. Tid- -
ningen skrifver: »Albertine heter en vacker och be-
gäfvad glädjeflicka i Kristiania, dotter till en viss
literatör, Chr. Krogh. Hon skref en roman som
hette »Mannfolk», och hjelten i denna roman hette
Garborg; han kämpade för att prostitutionen skulle
lössläppas, så att polisen icke hade att göra med
den mera, och detta förargade regeringen, så att
den tog och satte Albertine i fingelse. Men Alber-
tine var afhållen af studenterna och arbetarne, och
de stälde till ett förskräckligt spektakel och föran-
staltade en lång procession till förste ministern för
att få Albertine frigifven, så det var på ett här när,
att en glädjeflicka hade störtat den norska rege-
ringen,
Riittelse: I Framåt nir 6 under rubriken
Finska kvinnoföreningens årsmöte den 19 februari
1887 står: »Härl är dock inberäknadt värdet af det
arbete, söm anskaffats åt tjenarinnors, Läs: »Häri är
dock teke inberäknadt etc.»
>
>FRAMÅT» utkommer - den 1 och 15
i hvarje månad. Prenumeration kan ske
hos hrr. bokhandlare och genom postverket.
Pris: Kr. 3:50 för år, postarvode 35 öre
Lösnummer: 25 öre. Annonspris: Kr. 20
för hel, sida. Del af sida betingar mot-
svarande del af pris. Annonser mottagas å
»Framåts» annonsbyrå, Kungsgatan 60, alla
hvardagar kl. 12—1 e. m.
I redaktionsangelägenheter hänvände
man sig till frk; Alma Åkermark, 2:dra
Långgatan 40, Göteborg (träffas tisdag och
fredag 1—2 -e. m.)
Göteborg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, 1887,
fv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
