Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 45
är liberal, under det hans inkomster äro begrän-
sade, ger en samvetsgrann och grannlaga kvin-
na större betänkligheter, när hon skulle bedja
denne liberale och ekonomiskt betryckte man
om pengar, än om han vore rik och snål.
Den enda värdiga ställningen man kan in-
rymma åt sin hustru i ekonomiskt afseende,
är att behandla henne åtminstone på samma
sätt, som han skulle behandla en hushåller-
ska, och sålunda låta sin maka få disponera
öfver en bestämd och affärsmessigt utbetald
summa till enskilda utgifter, huru stor eller
liten den än må vara. Hon slipper derigenom
att skrufva upp sitt mod till att som gunst
och nåd bedja honom om, hvad hon har
rättighet att få, och hvad hon verkligen be-
höfver. Hon slipper då plågas af rädsla, att
hon begärt för mycket och mera, än de båda
ha råd till. Hon blir derigenom satt i en kvin-
nas ställning, istället för ett barns eller en
leksaks.
Jag har uppsåtligen undvikit ordet »un-
derhåll» i det föregående, emedan detta ord
tyder på den falska och låga förutsättningen,
att mannen ensam rår om penningarne, hvilka
han efter godtycke kan behålla eller lemna
ifrån sig. Och ändå har ordet »Allowance»
(underhåll) nyttjats af män, som lefvat på
hustrurnas kapital eller förtjenst: af män,
som till namnet skötte »boarding-houses» och
arbetade litet grand, medan hustruarna arbe-
tade öfver sina krafter; af landtbrukare, hvil-
kas arbete var ansträngande, medan hustrur-
nas var ännu mera ansträngande, Till och
med der, hvarest hustrun icke tar någon di-
rekt del i penningeförvärfvet, är hennes in-
direkta del, vården om hemmet, så maktpå-
liggande och höjd öfver någon ersättning i
dollars och cents, att det är skamlöst och
oförsynt af en man att tala om att gifva
penningar till sin hustru, liksom detta skedde
af gunst och nåd, af barmhertighet. Det är
lika litet ett barmhertighetsverk, som då fir-
mans hufvudman betalar andelen till sin
kompanjon, som sköter affären i verkstaden,
medan chefen sitter på kontoret. Antingen de
gemensamma inkomsterna äro stora eller små,
kan hustrun fordra . sin hederliga andel,
och detta med obestridlig rätt utan den stän-
digt återkommande förargelsen att anhålla
derom,
ns
(5 SS
LA
TTR
Literatur.
Georg Nordensvan. Lifsuppgifter, Två
berättelser: (Framgång. — Sten.)
Stockholm, Alb. Bonniers förlag.
Pris: 3 kronor.
Det er samme thema som behandles i
disse tvende fortällinger, nemlig livsopgaven
at ville vinde frem, men det er taget fra
motsatte sider, thi i »Framgång»> grunder
opgaven sig på beslutningen at undgå alt
som er mubehageligt og snevert, og af frygt
for at bekände sin tro, derfor at det skal
hindre karrieren; hvorimod den i »Sten» stöt-
tes af håbet om og tilliden til sandhedens
og rettens dog endelige sejr, trods vissheden
om at arbejdet for de store mål, at kampen
mod det falske og lave, som oftest bringer
en materiel ruin.
+
I »Framgång» er hovedfiguren Dr Gustaf
Borg, den afholdte »förste bas» og eftersögte
kammerat. Efter at ved sin vens dödsleje
have lovet sig selv at väre idealet tro, forla-
der han efter et beväget studentliv, forgäldet
og blaseret Upsala. Han får ansättelse som
skolelärer i en af det sydlige Sveriges mid-
delstore städer, og der forrenter han sine
selskabelige talenter i håb om at göre et
rigt parti, så at han kan bringe sine usle
affairer på fode igen; men disse anstrengelser
depraverer han mere og mere, så at der
näppe findes spor af fremtidsmanden.
Omsider får han pastorat og gifter sig
i forventning om, ret snart kunne få arve
sin hustrus stenrige gamle bedstemoder, der
imidlertid er märkvärdig seiglivet.
På bryllupsrejsen möder han sin ung-
doms elskede, hvem han, omendsköndt han
fölte vämmelse med sig selv, overgav, fordi
han troede at det var hans pligt ikke at
forspilde sin ungdom ved at binde sig. Han
skulde blive en »prydnad för sitt land», det
var jo det vennen havde spået.
Dette möde med den kvinde han havde
haft kär, lader han mere end noget andet
föle, hvilken elendig pjalt han er.
I sin nye värdighed, med gammelgäld
og flotte vaner frister han nu livet på nye
lån og nye vexler og griber, da han i egen-
skab af sognets fortroendemand, har frie hän-
der, for dybt i kassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
