- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
71

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

våt

förelåg en principfråga af första ordningen. Hon be-
gärde, att mötet skulle afge sin dom genom att rösta,
men hon önskade ingen röst, som härledde sig från
personlig sympati.

Frkn -Mossevig bade varit närvarande på det
G:skaå mötet; man hade äfven applåderat det yttran-
det, att »kvinnofrågan. var ett nonsens», och dr Nissens
uttalanden framfördes på ett sådant sätt, att tal. måste
ena sig med fru Nielsen om, att det behöfdes en protest.

Anderssen trodde, att mot en dylik yttring vore
sjelfva N. K. F:s tillvaro en protest, Han trodde,
att minoriteten nu ville handla mot stadgarne. För
resten, återvalde man hela styrelsen, kunde man
lika så gerna säga, att man fick en ny styrelse,

Skavlan: Man var sammankallad till val, och
genom de namn, man röstade på, kunde styrelsen få
veta, hvad mötet tyckte. Detta vore ett lika bra be-
slut, som om man röstade i sjelfva frågan.

EFrkn Holsen och fru Nielsen framhöllo, att detta
icke ginge an af hänsyn till utom staden boende, hvilka
sändt röstsedlar under förutsättning, att det skulle bli
ett afgörande i sak och ett fullkomligt nytt val.

Frkn Krog ansåg ordförandensord om, att denna
oenighet skulle beteckna två olika riktningar alldeles
Missvisande, Der var intet, som hindrade, att styrelsens
majoritet kunde känna likaså stor indignation öfver det pas-
serade söm” minoriteten, om den också icke ville vara
med om det föreslagna yttringsmedlet. Det vore en
stor missuppfattning att tro, att häri låg ett vitnes-
börd om, att den ena fraktionen skulle vara mindre
ifrig för sedlighetssträfvandena än den andra, Fru
Nielsen hade sagt, att det var föga smickrande för
henne, att man icke trodde henne vara i stånd garan-
tera, att en anständig ton skulle komma att göra sig
gällände på protestmötet, tal. kunde icke se något miss-
troeadevotum häri, ty mot den hårdhet och råhet,
som vid ett dylikt tillfälle kunde komma till utbrott,
kämpade gudarne sjelf förgäfves. Man önskade styrka
kvinnornas sjelfkänsla medels en dylik protest, hade
det sagts. Tal, trodde icke, det styrkte någons sjell-
känsla, att en korporation i en sak som denna gjorde
sig till förmyndare för individerna. Tal, stod på ma-
joritetens sida och var enig med dem, hvilka icke
ansågo det som en principsak, Skulle man kalla det
så, komme principafgörandet att vända sig omkring: skall
N.K. F. ge sig prägel af en sådan sorts skyddsföre-
ning eller skall den icke. Om den vid detta tillfälle
uppträdde som kvinnornas försvarare, komme (den att
likna en skyddsförening för barn. Det var den norska
kvinnan detsamma, hvad dr Nissen sade eller icke
sade; och att församlingen applåderade. Härmed ville
tal. icke ha sagt, att det Geijerstamska mötet i och
för sig vara betydelselöst, ännu mindre, att alla der
närvarande, hvilka icke voro meningsfränder, skulle
vara föraktliga menniskor. Talaren beklagade, att
minoriteten hade satt saken på spetsen, men efter det
som skett, var der intet annat råd än att välja mellan
majoriteten och minoriteten, Hon ansåg det rättast,
att mötet uppfylde styrelsens önskan, och att den genom
val af den ena eller andra röstlistan gåfve sin mening
tillkänna.

Fru Nielsen ville anmärka till frkn Krog, att
den enskilde mycket väl kunde svälja en förnärmelse,
men det kunde icke en korporation, Och N. K.: F,
var just bildad för att beskydda kvinnorna. Och så
vill hon påpeka, att det sätt att vinna sitt mål, som
adv. Schjödt föreslagit, icke var hänsynsfullt mot sty-
relsen, hvilken under styrelsesammankomst förkastat

detta förslag, och icke loyalt mot medlemmar utom
staden, hvilka insändt sina röstsedlar.

Frhkn Krog hade uttryckligen sagt, att ett beskydd
af den sorten icke vore styrkande för kvinnornas
sjelfkänsla. På detta område voro män likaså skydds-
lösa som kvinnor. Det hände, att der föll svåra
yttringar mot männen, men de förskansade sig icke
derföre bakom en korporation, Det värdigaste för
kvinnorna vore att här ställa sig som jemlikar med
männen,

Efter ett replik-utbyte, i hvilket fru C; Bjornson,
advokat Schjodt, fru Blehr, fru Staag, m, fl. deltogo,
upptog adpr. Scehjodt frkn Rogstads i styrelsens fram-
lagda förslag och föreslog följande resolution:

»Mötet förklarar sig enigt med styrelsens majori-
tet i, att intet protestmöte borde ha afhållits.>»

Härpå vesxlades en del anmärkningar mellan Sehjodt,

Anderssen och Skavlan om, huruvida det vore lag-

ligt att sätta Schjodts förslag till resolution under
röstning, hvarvid Schjodt förklarade, att han särskildt
erinrade sig; att stadgarne icke fordrade någon som
helst inskränkning i ettextra-ordinarie-mötes handlings-
frihet utom just den att företaga val, hvilket det till-
kom ordinariemötet att göra. Frågan om lagligheten
i alt rösta i Schjodts resolution stäldes derefter under
röstning, och afgjordes nästan enstämmigt, att det kun-
de försiggå. Härvid anmärkte frlkn Bugge, att en
röstning om lagligheten vore i och för sig menings-
lös, ty antingen var det lagligt, och då var en röst-
ning öfverflödig, eller också var det icke lagligt, och
då kunde all verldens röstningar icke göra det lagligt.

Efter tal:s mening föll det af sig sjelf, att gener-
almötet hade rätt sätta förslaget under röstning. Men
hvad här borde afgöras vore, huruvida man ville ha
röstat i Schjodts resolution.

Efter en anmärkning af Schjodt, att en så fin
distinktion icke hade fallit honom in, fast han var
jurist, sattes hans. resolution under rösbving och
godkändes mot 27 röster.

Efter åtskilliga yttranden af ordföranden, att det
hade skett de utom staden boende medlemmarne orätt,
påstods det från flera håll, dels att detta var styrel-
sens fel, som hade framstält) valet på personerna så-
som det afgörande, dels att felet låg deri, att man
så starkt påskyndat realitetsröstningen, att det icke
gifvits tillfälle att rösta, antingen man ville välja sty-
relsens eller frkn Rogstads och hr Schjodts sätt att
afgöra saken på. Elt förslag af fru (Gade, att upp-
skjuta allt val till det ordinarie mötet och att nu blott
tillkalla —suppleanterna i de två utträdande styrelse-
medlemmarnes ställe, antogs. derpå, Mötet slöts kl,.9>/,.

När och Fjärran,

En förförd flicka, moder till sju ban. Un-
der denna rubrik citerar »Le droit des femmes» ur
»Jaa Lanterne> följande:

«En olycklig flicka från Favril, vid namn Ma-

| rie R.... moder till sju barn, befinner sig i den

yttersta. fattigdom; »För några dagar sedan kom
hon in till mairen under en stadsfullmäktige-sam-
mavkomst med ett sex månaders gammalt barn i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free