Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den betryckta penningställnin^, hvari landtmännen de sista åren
mångenstädes råkat, verkligen varit skolans verksamhet till svårt hinder.»
/
{Åberg). »Folket börjar alltmer inse skolans vigt och betydelse för
det allmänna lifvet och sällan mötes man nu med det förut ofta fällda
yttrandet, att skolan ej behöfves för det yngre slägtet, då nuvarande äldre
personer i sin barndom hjelpt sig den förutan. En god skola vinner
alltid förtroende i längden och barnen besöka den så flitigt, som
omständigheterna medgifva. Då dagböckerna utvisa, att en lärare haft få barn i
skolan, är läraren lika mycket skuld dertill som föräldrarne. Skolans
beskaffenhet verkar mera till en jemnare skolgång än skolrådens tillsägelser.
Jemte det föräldrarne villigare sända barnen i skolan och dervid ej mera
afse deras begagnande till hemarbete, göra de äfven penningeuppoffringar
för skolans bestånd lättare nu än förr, och sällan har man på sednare
tider hört klagan öfver de löneförhöjningar, som skollärare fått sig
tillerkända.»
CLeidesdorff). »Att beklaga är den stora liknöjdhet, som hos ganska
många’ föräldrar råder med afseende på skolan och undervisningen, och
hvilken visar sig i deras försumlighet såväl att hålla barnen till ordentlig
skolgång som att vård$ deras hemläsning, öfver hvilket sednare förhållande
lärarne allmänt fört klagan. Mångenstädes är dock fattigdom den
egentliga orsaken till såväl det ena som det andra, i det föräldrarne behöfva
använda sina barn till hjelp i hemmet, eller skicka ut dem att förtjena
sitt uppehälle på egen hand. Sålunda är det, isynnerhet i norra delen af
länet, brukligt, att fattiga barn under sommaren och en del af hösten
söka sin utkomst genom att taga tjenst såsom vallhjon, under hvilken tid
de merendels äro i saknad af all undervisning, enär husbonden sällan eller
aldrig fullgör sin skyldighet i afseende på dessa barn. Men äfven hos den
bättre lottade delen af allmogen råder i allmänhet ännu ganska mycken
liknöjdhet med afseende på barnens skolgång och skolans undervisning
öfver-hufvud, i de flesta fall beroende derpå, att folket ännu icke lärt sig inse
och uppskatta vigten och värdet af en mera ordnad och utvecklad
folkundervisning. Det skulle derföre utan tvifvel kraftigt bidraga till
folkskolans framgång, om bland allmogen komme att spridas skrifter, som på
ett enkelt och klart sätt utvecklade folkundervisningens betydelse och
fördelar. Oanmärkt bör dock icke lemnas, att ett vaknande intresse för
folkskolan och dess angelägenheter här och der tyckes börja visa sig äfven
hos allmogen.»
Carlstads stift. (Anderson). »Beträffande folkets förhållande till
skolan i allmänhet kan med allt skäl sägas, att skolan af lärjungarnes
föräldrar omfattas med förtroende, hvilket stiger i samma mån som
skolans tillstånd förbättras.
Der behöfliga förbättringar oaktadt fleres förenade bemödanden icke
kunnat tillvägabringas, torde sådant härleda sig icke så mycket af brist
på förtroeende för skolan, som fastmera af förment brist på tillgångar eller
af den vanliga föreställningen, att behofvet icke är så stort och följaktligen
forbättringarne icke så angelägna, som folkskoleinspektören föregifver. Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
