Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mycket begriplig ensidighet alltför lätt kan göra sig gällande
äfven i fråga om »minimum». Vi kunna icke underlåta att anmärka
jSåsom en sådan redan befintlig ensidighet, att bland det stora antal
barn som icke uppnå minimikunskapen, ett större antal tyckas brista i
skrifva och räkna än i biblisk historia. Å andra sidan synas verkligen
framsteg blifvit gjorda i det hänseendet, att allt flere kommit öfver
minimum (tyvärr kan man icke fasta någon större betydelse härvid, när man
vet att t. ex. läsningen af en eller annan sida svensk historia — antag
hednatiden efter ett tarfligt sammandrag — är tillräcklig att
förläna denna högre karakter); men skulle de kyrkliga anspråken komma
att strängt göra sig gällande i den syftning som här ofvan nämnts,
så befara vi att framstegen skulle komma att blifva ganska små.
Folkskolan skulle komma att mer och mer göras till — hvad många geraa
vilja att hon skall vara — helt enkelt en förberedelseskola for
nattvardsläsningen. Det förtjenar anmärkas att denna omständighet
alldeles förbisetts af hrr inspektörer, hvilka tvärtom tyckas hafva gillat
och såsom ett stöd för skolundervisningen ansett de ifrågavarande
kyrkliga anspråken. Så kunna de eventuelt vara; men säkert är att
vid sidan af dessa anspråk det är af högsta vigt att icke glömma,
utan tvertom hafva i lifligt minne hvad som bör utgöra målet för vår
svenska folkskola.
Detta mål, sådant det från början angifvits, var icke att skolan
skulle blifva blott en annex till kyrkan. Kyrkan med åtminstone tre
till fyra gånger så stora inkomster som folkskolan borde kunna sörja
för den religiösa undervisningen, utan att så godt som helt och hållet
vilja kasta denna på skolan. Gå vi tillbaka till tidpunkten for
grundläggningen af vår folkskola, så finna vi ock helt andra grundsatser i
detta afseende uttalade, än som allt hittills gjort sig gällande. I
sammansatta stats- och ekonomiutskottets betänkande vid 1840 års
riksdag yttras: »Folkbildningens grundpelare äro onekligen en redan tidigt
väckt och hos ynglingen till lefvande kunskap bragt känsla af
religionens enkla och höga sanningar, förenad med förmåga att, vid
sjelfläs-ning, med förståndet uppfatta hvad ögat ser och munnen uttalar; men
i ett land sådant som Sverige, hvarest jordbrukaren, bergsmannen och
handtverkaren hafva en närmare andel i statens offentliga värf, der få
de till allmänna folkundervisningen utöfver religionen hörande ämnen
en större vigt genom sjelfva samhällsförfattningen, och ett billigt
afseende måste fästas vid nödvändigheten att för dem af det uppväxande
slägtet, hvilka i sin ordning en gång komma att deltaga i lagstiftning,
lagskipning och beskattning, öppna tillfällen för inhemtandet af en
mot tidernas stigande fordringar svarande bildning». Sådan är den
grundåsigt hvarpå 1842 års folkskolestadga blifvit byggd; och ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
