Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FÖRSTA HÄFTET.
inskrifva den allmänna värnepligten: »med svenskmannarätt följer svenskmanna-
pligt att deltaga i fosterlandets försvar.» Derefter framlade han sitt förslag
om en allmän nationalarmering, stadgande hvarje svensk mans personliga krigs-
tjenstskyldighet (med undantag för prester och visse andra embetsmän).
Karakteristisk för den stämning som dikterat förslaget, för den tid, i hvil-
ken det föddes, är den bestämmelsen, att den som begagnade sig af en
undantagsvis medgifven rätt till byte mellan slägtingar, för att undgå krigs-
tjenst, derigenom förlorade befogenheten att vara svensk folkrepresentant — en
påminnelse om de förut anförda franska grundlagsstadgandena och dekreten
från 1790talet.
När i Karl XI:s tid det redan förut i Helsingland, Vesterbotten och
Dalarne införda indelningsverket skulle utsträckas till hela det öfriga riket, hade
man näppeligen för afsigt att rubba det dittillsvarande förhållandet, att värf-
vade trupper utgjorde arméns hufvudstyrka, de utskrifna deremot en förstärk-
ning åt de förre. Det fasta knektehållet kunde ej och skulle ej göra värfning
umbärlig, utan blott på annat sätt ordna den del af härstyrkan, som dittills
anskaffats genom utskrifning. Det hade till ändamål, såsom det heter i ko-
nungens sekreta proposition till allmogen å 1682 års riksdag, att »bereda något
säkrare och lindrigare sätt att fylla fotregimentena och ständigt hålla dem full-
taliga, än utskrifningarna.» Men det kom sedermera en tid, då den indelta
hären utgjorde landets nästan hela försvarsstyrka. Derför anmärkte frih. von
Platen i sitt nyss nämda förslag, att uti en tid, då Sverige inom mindre än
två år förlorat en tredjedel af sitt arealinnehåll, och denna förlust ytterligare
förstärkt en öfverlägsen granne, kunde ej gerna samma militärinrättning, som
gjordes i Karl XI:s tid under helt andra förhållanden, anses tillräcklig, helst
Sverige tär snart sagdt ej mera än hälften af hvad det då var, och Ryssland
deremot kan anses nästan fördubbladt sedan den tiden, i synnerhet. om man
toge i betraktande Polens och Turkiets fall. — Man lyssnade ej till detta
förslag, men tanken, en gång uttalad, var dock en sådd för kommande tider,
likasom det förslag om ståndsfördelningens upphäfvande och nationalrepresen-
tationens ombildning, hvilket den grundlagsstiftande riksdagen efterlemnade så-
som ett testamente. Bådas historia kunde betecknas med orden: en tidig gry-
ning och en sen dag.
Hur den dittills gällande krigsförfattningen fördunklat medvetandet om
hvarje vapenduglig mans vapenpligt, röjde såväl författningen om en krigsför-
stärkning 1810, med sin frivillighetsgrundsats och sina många undantag från
den i andra hand uppstälda lottningen, som ock, ehuru i mindre grad, bevä-
ringsförfattningen af 1812, äfven den behäftad med vissa befriande undantag
och med den tillåtelse att lega annan man i sitt ställe, hvarförutan bonde-
ståndet förklarade sig aldrig vilja gå in på tvungen krigstjenst. Den 1811
för Gotland stadgade allmänna värnepligt förblef ett lokalt undantag från rikets
allmänna krigsförfattning. I sextio år blef man qvarstående på den 1812 in-
tagna ståndpunkten, ja det kunde tyckas, som om uppfattningen af frågan rent af
hade skridit tillbaka, ej framåt, när man hör den 1858 förordnade bevärings-
komitén förklara, att »nödvändigheten» af legorätten dåmera ej ens, såsom 1812,
kunde omtvistas!
Så var det dock ej. Trots fiendtlighet eller likgiltighet fortfor värne-
pligtens tanke att småningom bryta bygd i det allmänna föreställningssättets
af allahanda fördomar öfvervuxna mark. Å 1823 års riksdag föreslog Joh.
Jak. Rutberg i bondeståndet, under faslig uppståndelse, att indelningsverket
skulle upphäfvas och försvaret grundas å allmän värnepligt. »Ett folk», sade
han, »måste vara öfvadt i vapen. Hvarje medborgare är född en fädernes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
