Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. KINA. 495
skrifver De Guignes en bok och bevisar, att Kina är en egyptisk koloni, på
grund af skriftspråkets likhet med Egyptens hieroglyfer. En sammanställning
af hieroglyfer ur båda språken finnes i Mémoires Concernant les Chinois XX.
Åsigten nedslogs, men sakförhållandet qvarstår, att den hieratiska egyptiskan
och kinesiskan äro bygda på samma grundvalar: begreppstecknet (genus) och
ljudtecknet (species). Joseph Hager utgaf 1806 en skrift på 159 qvartsidor
kallad Panthéon Chinois ou parallele entre le Culte religieux des Grecs et celui
des Chinois ..’. Hans åsigt är också vederlagd, men konstruktionen på det kine-
siska tempel, han låtit afbilda, öfverraskar ännu genom sin likhet med det
grekiska templets, och meandern i den kinesiska ornamentiken förvånar fort-
farande. I våra dagar har en författare" uppstält hundratals likheter mellan
kinafolkets urgamla seder och bruk och Europas äldsta bebyggares. Nyåret
(julen) firas i Kina med stor lanternfest och fyrverkerier: le boeuf gras»
(Apis) ingår än i dag i en kinesisk fest till åkerbrukets förhärligande; Kinas
ur-innevånare dansa kring majstång; när en person dör i Kina, gör man ett
hål i taket för att utsläppa själen, (i norra Skotland öppnar man dörrar och
fönster); kinesiska tonskalan saknar liksom den skotska halftoner, och när Fle-
ming en dag ute på landsbygden fick höra kinesiska herdelåter, greps han af
en häftig hemlängtan, som bergsbon väl känner, han tyckte sig nämligen höra
hemlandstoner från »the Highlands». Att »stå under toffeln» kunde äfven i
Kina vara ett ordspråk, i omvänd mening, ty bruden öfverlemnar åt mannen
på bröllopsdagen ett par tofflor som tecken af underkastelse, m. m. Förf. af
denna uppsats reserverar sig emellertid mot hvarje otidigt uppställande af dessa
sakförhållanden såsom premisser till omogna konklusioner.
I det följande skall visas huru vårt eget lilla land haft sina förbindelser
ned landet inom den stora muren.
Sveriges samfärdsel med Kina börjar, enligt hvad den tryckta literaturen
gifver vid handen, redan på 1600-talet.
År 1655 besöktes Kina af den bekante Nils Matson Kiöping, f. d-
»Skeppz Lieutnant», hvilkens resebeskrifning, utgifven och tryckt af Johann
Kankel på Wiisindzborg, utkom 1667 (samma år som Kirchers China Illu-
strata), tillsamman med en resa till Japan af Qloff Erickson Willman, »Kongl.
Maj:ts Skepps-Capitaine”».
! Dennys, N. B. The Folk-Lore of China and its affinities with that of the Aryan
and Semitic Races. Hongkong 1876.
? Titeln på detta sammelverk är: Een kort Beskrifning Uppå Trenne Resor och Pere-
grinationer, sampt Konungarijket Japan. 1: Beskriwes een Resa som genom Asia, Africa
och många andra Hedniska Konungarijken, sampt Öijar, Medh Flijt är förrättat af Nils Mat-
son Kiöping. II: Förstelles thet stoora och mächtiga Konungarijke Japan ... III: Beskrif-
wes een Reesa till Ostindien, China och Japan, gjord och beskrefwen aff Olof Erickson Will-
man. IIII: Uthföres een Reesa ifrån Muscow till China...af een Rysk Gesandt. 4:o.
Wisingsborg 1667.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
