Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT. :
get. Äfven föresatte hon sig: »Skulle jag vinna framgång, så skall jag icke
räkna mig den till godo, emedan jag vet, att jag icke eger någon ursprunglig-
hetens kraft och ingen egentlig förtjenst.»
Hon rönte i sjelfva verket mycket ringa uppmuntran vid början af sin
literära bana. Visserligen var hennes landsortsförläggare ännu alltid beredd
att mottaga berättelser till ett pund st. stycket, och Fox uti Monthly Repository
tryckte gerna allting af henne, likväl utan att betala något honorarium (seder-
mera erbjöd han henne, i ett för allt, ett honorarium af 15 pund st. om året).
Men eljest fans ingenstädes någon utsigt till att få afsättning för hennes ar-
beten. Visserligen ville man öfverlemnma åt henne literärt handtlangarearbete,
såsom korrekturläsning o. d. — men sådant ville hon icke taga emot. Huru
mycket, hon än skref, måste hon låta det mesta införas i Monthly Repository.
Icke en gång på ett sedermera mycket berömdt vordet arbete af henne, Tra-
ditions of Palestine, ville. någon förläggare ens kasta en blick. Sålunda såg
Harriet sig nödsakad till att "lyda sin moders enträgna uppmaningar och för-
tjena sitt bröd med sömnad. Detta hindrade henne likväl icke att på lediga
stunder föra pennan. Slutligen gjorde hon ett lyckligt kast: tre »essays» af
henne belönades med ett pris af 45 guineer. Dessa essays behandlade unita-
riernas grundläror i deras tillämpning på katolikernas, judarnas och muhame-
danernas religioner. De båda sista afhandlingarna kunna tännu i dag läsas med
nöje. Den nämda summan gjorde det möjligt för författarinnan till prisskrif-
terna att, för att vederqvicka sig, uppehålla sig någon tid hos en hennes broder
i Dublin. Hon stannade der till hösten 1831 och öfvervägde oaflåtligt planen
för sina tillämnade »Serier i statshushållning». Hon egnade sig med synnerlig
ifver åt denna sak, »ty», sade hon: »folket behöfver boken och det skall få den.
Hon var fullt och fast öfvertygad om att »den allmänna meningen längtade ef-
ter ett sådant arbete.»
Nu började för miss Martineau en lång tid af orolig väntan och svikna
förhoppningar. Ehuru hon var genomträngd af öfvertygelsen om nyttan af sitt
arbete; hyste hon, beträffande möjligheten af att kunna offentliggöra det, myc-
ket pessimistiska åsigter, hvilka visade sig som blott. allt för grundade; lyck-
ligtvis egde hon alltjemt mod att arbeta, utan att ega mod att hoppas. Men
hon behöfde också allt sitt mod, för att icke förtvifla. Samtliga förläggarne i
Dublin och London, till hvilka hon vände sig personligen eller skref, svarade
nej; två firmor, som till en början icke voro obenägna, afbröto likaledes ’un-
derhandlingarna. Då hon kom till sitt hem från sina promenader under De-
cemberdagarne på de våta, londonska gatorna till de många förläggarne, arbetade
hon oförtrutet vidare på de två första numren af »seriernap — hvilka borde
vara färdiga, för den händelse att hon dock till slut skulle finna en förläggare.
Hon började redan att förtvifla om att saken skulle komma till stånd, då hon
ändtligen fann cn förläggare, — men en ung, hvilken saknade penningar, re-
lationer och affärer. Det var Fox, en broder till redaktören af Monthly Repo-
sitory. Men äfven han var misstrogen och ville att författarinnan genom förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
