Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ FÖRFATTARINNOR. : 611
älskade henne lidelsefullt och hade genom den långa väntan blifvit satt på ett
hårdt prof. Ehuru Harriet icke lofvade sig något godt af ett giftermål med
honom — hvilken hon för öfrigt högaktade för hans stora ädelmod — för-
lofvade hon sig likväl med honom, emedan hon fruktade att ett afslag skulle
kunna blifva dödande för honom. Plötsligt dog den unge mannen under ett
anfall af vansinne. Hans död gick henne, begripligt nog, nära till sinnes, men
hon sörjde ej öfver sitt omintetgjorda äktenskap. Sedan dess tänkte hon al-
drig mera på att gifta sig; tvärtom säger hon: »Jag tackar Gud mycket för
att jag icke gift mig.» Hennes öfverdrifna ängslan i samvetsangelägenheter,
hennes fasta vilja, hennes böjelser gjorde henne dessutom bäst passande för att
lefva ensam, i trots af bibelspråket: »Det är icke godt o. s. v.»
År 1827 skref hon en liten berättelse, som grundade sig på arbetare-
oroligheterna i Manchester; med anledning deraf. blef hon aumodad af några
fabriksidkare att skrifva en berättelse öfver temat »arbetslöner». Hon skref
en sådan under titeln »Arbetsinställningen.» Åt samme förläggare. som offent-
liggjorde dessa alster af hennes penna, skref hon nu talrika afhandlingar, som
han betalade med ett pund sterling stycket och hvilka bokhandlarne sålde till
en penny exemplaret. Sålunda hade miss Martineau författat nationalekono-
miska uppsatser, redan innan hon ännu visste besked om hvad nationalekonomi
egentligen var. Först på hösten samma år lärde hon känna denna vetenskaps
grunder genom läsningen af mrs Marcetts då för tiden mycket berömda »Sam-
tal om statshushållningen». Genast beslöt hon att i berättande form återgifva
alla dessa den politiska ekonomiens grundläror. Men hennes anhöriga afrådde
henne, oaktadt deras fattigdom, från att blifva skriftställarinna till yrket, —
af samma skäl som anfördes af George Sands svärmor, då hon bad sin son-
hustru att icke sätta namnet Dudevant »på titelbladet till tryckta böcker»; hon
var nämligen rädd för att »kompromettera sin noblesse». Hon skref derföre i
smyg, till dess den firma, uti hvilken familjeförmögenheten var insatt, år 1829
helt och hållet gick under. Då blef det fråga om att välja ett näringsfång
för Harriet, hvilken, såsom varande döf, hvarken kunde egna sig åt musiken
eller lärarinnekallet. Hon kunde nu utan hemlighetsmakeri besluta sig för
literaturen såsom yrke. Mrs Chapman offentliggör i sitt supplementband (»Me-
morialsp) till miss Martineaus sjelfbiografi en intressant teckning af de före-
satser, som den beslutsamma författarinnan vid denna tidpunkt fattade. Sjelf an-
såg hon, att hon »vicke egde någon ovanlig talang och icke en enda atom snille»;
men hon hoppades likväl, att hon »skulle kunna vara nyttig för såväl bildade
som för oupplysta hufvuden». Men då hon måste genomlefva mycket, in-
nan detta mål ännu kunde ernås, önskade hon att »under tiden åtnöja sig med
en mycket lägre grad af gagnelighet». Hon hvarken längtade efter eller hop-
pades på ryktbarhet. Bedragna förhoppningar fingo vicke göra henne modfäld,
och sårandet af hennes fåfänga skulle snarare verka uppmuntrande iän afskriic-
kande. Tålamod skulle hon öfva sig uti under alla ansträngningar och mot-
gångar.» Dessa beslut behöfde hon i hög grad och hon genomförde dem tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
