Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar.
Om filosofiens förhållande till kristendomen. Af Anton Rosell.
Upsala, 1863 (i bokhandeln nu utlemnad till förmån för de
nödlidande i Småland och på Öland).
Pietism, Rationalism, Statskyrka och Reform. Tankar i
dagens kyrkliga frågor. Af Otto v. Feilitzen. Stockholm 1869.
Det är, såsom man finner redan af de båda småskrifternas titlar,
magtpåliggande och ingalunda lättlösta frågor dessa skrifters författare
upptagit till behandling. Utom den betydelse de religionsfilosofiska
och kyrkljga spörjsmålen ega i och för sig och under alla tider såsom
berörande menniskans vigtigaste angelägenheter inom vetandets och
det praktiska lifvets områden, kunna de i våra dagar göra anspråk på
en särskild uppmärksamhet, då de just för närvarande, af flera
anledningar, blifvit inom det offentliga meningsutbytet snart sagdt öfverallt,
der ett sådant eger rum, mera än hittills framskjutna i förgrunden.
På botten af vår tids utvecklingssträfvanden inom olika riktningar af
mensklig odling och samhällslif ligger samtidens hufvudfråga: den
religiösa frågan. Kan ett skarpt och omfattande, den ändliga verlden
med dess yttersta grund sammanknytande tänkande, kort sagdt: ett
förnuftigt vetande eller vetenskap i ordets egentligaste bemärkelse bestå
vid sidan af en sannt religiös tro? Kan filosofi förenas med kristendom?
Och kunna de historiskt gifna former, i hvilka kristendomen framträdt
under förflutna tiders kyrkliga utveckling, anses i allo tillfredsställande
också för vår tid? Eller gäller äfven för kyrkan den sjelfföryngringens
lag, som, der den ej åtlydes, låter död och upplösning blifva följden
af andligt stillastående? Så ungefär skulle man kunna formulera de
tvistepunkter, som fortfarande framkalla talrika litterära fejder inom
kristenhetens alla land, och till hvilkas utredning de ofvannämnda
skrifterna vilja lemna ett bidrag. Frågornas vigt påkallar en, om ock
kortfattad, granskning af svarens beskaffenhet.
För att afgöra, huruvida en kristlig filosofi är möjlig — säger hr
Rosell — »måste vi först och främst bestämma filosofiens allmänna
begrepp. Vår närmaste uppgift blir sedan att angifva några allmänna
grunddrag af den kristna religionens karakter, hvarefter vi hafva att
undersöka, huruvida det ligger i den förras begrepp att 9tå i strid med
den senare eller icke.» Efter denna utan tvifvel riktiga uppställning
af frågan öfvergår förf. till en redogörelse för filosofiens betydelse och
stanna här vid den välbekanta definitionen: filosofien är »vetenskapen
om det absoluta eller gudomliga och den ändliga verldens förhållande
till detta,» Sitt ursprung har filosofien i menniskoandens behof att ur
en yttersta grund vinna en fullständig förklaring af motsägelserna i
sinneverlden; borgen för att det filosofiska klarhet9sökandet icke kan
förblifva fruktlöst ega vi i den omständigheten, att behof vet, som
framkallar filosoferandet, icke är ett tillfälligt, utan ett för menniskan
såsom tänkande varelse väsendtligt, hvilket såsom sådant måste kunna
tillfredsställas; begränsningen, under hvilken en sådan tillfredsställelse
för menniskan står att ernå, är gifven i och genom hennes vetandes
egenskap att vara ett abstrakt, d. v. s. hemfallet under den
ofullkomligheten att klarheten i formen kan vinnas endast på bekostnad af in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
