Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapliga sträfvanden, som vilja låta oss begripa tingen i deras
förhållande till ett ursprung, som ligger utanför det menskliga
vetandets gränser Han visar oss, huru långt ett dylikt begripande på
rationel väg är möjligt att ernå. Yi kunna, med vetandets egen fordran
till utgångspunkt, nå fram till begreppet om ett vetande, som i en
enhet af eviga tankar breder ut sin klarhet öfver tillvaron i dess
helhet; vi kunna höja oss till tanken om en magt, hvilken, såsom
ve-tandet« reala utslag, bär upp hvart stoftgrand i universum. Men den
allvetande Guden, hvilkens öga finner dig vid det yttersta hafvet, och
den allsmägtige Guden, som kan göra månen och jorden till intet:
Honom har du att söka endast i ditt eget inre. Lalande sökte Honom
med kikare i rummet, men fann Honom icke; och sök du Honom ej i
den spekulativa dogmatiken, ty du finner Honom icke der! Detta är
det afgörande; under det att förf. aldrig blir oense med uppenbarelsen
och religionen, kommer han i en väsentlig konflikt med teologien.»
»Detta är det afgörande», yttrar hr Rud. Schmidt; — och i sjelfva
verket har han här angifvit hvad som torde kunna betraktas såsom
den nyaste danska filosofiens starkast framträdande egendomlighet. Hos
Brøchner såväl som hos Nielsen är »den väsentliga konflikten med
teologien» en gifven följd af deras allmänna ståndpunkt såsom tänkare,
hvilken naturligtvis nödgar dem att ställa sig till efterrättelse en helt
annan logik, än »den bekännelsetrogna.» Men under det att den förre
merendels nöjer sig med att kallblodigt blotta ocK kortfattadt affarda
dogmatikens quasi-spekulativa taskspelarekonster, egnar sig den senare,
med rastlös, brinnande ifver — och dertill med den omisskänneliga
tillfredsställelse, man erfar vid en sysselsättning, bedrifven con amore —
åt undergräfvandet af teologernas dogmbyggnad. Utrotningskriget mot
kristendomens maskerade fiender, deras förföljande på alla nya eller
sedan gammalt kända smygvägar, uppspårandet och undanrödjandet af
det oäkta gods, de vilja insmuggla ömsom i filosofien, ömsom i
religionen — detta har nu i många år varit prof. Nielsens älsklingsuppgift,
och kan ur viss synpunkt sägas utgöra A och O i hela hans
författareverksamhet. Man tage för sig nästan hvilken som helst af hans
talrika skrifter: vare sig att de röra strängt filosofiska eller andra ämnen,
märkes snart, huru bevisningen är alltigenom så anlagd, att den i sista
hand bör gifva ökadt eftertryck åt det »præterea censeo», man redan
från början ser framskymta; sällan tager prof. Nielsen pennan i hand,
sällan stiger den vältalige föreläsaren upp i en kateder utan att bittida
och sent — man skulle kunna tycka: i tid och otid — i tusende
skiftande vändningar inskärpa hos alla, som lyssna till hans ord, sitt:
»för öfrigt är min öfvertygelse den, att teologien bör utrotas från
jorden!»
Den förmodan ligger då nära tillhands, att de från den teologiska
kristendom8uppfattningen härrörande vådor, till hvilkas afvärjande den
genialiske universitetsläraren så enträget kallar Danmarks bildade
ungdom i vapen, måste, åtminstone efter prof. Nielsens eget sätt att se
saken, bestå i en farligare missriktning, än den blott teoretiska.
Allenast för att motarbeta denna missriktning har prof. Nielsen ej satt sin
vidlyftiga lårdomsapparat i rörelse; det var en lätt uppgift för hans
uddiga satir, att, till menige mans förlustelse, framställa den ostadigt
vacklande, efter en »spekulativ» lösning af »trosmysterierna» famlande
dogmatiken såsom ur rent vetenskaplig synpunkt ett sannskyldigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
