Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• är, att den hvita racen öfverflyglar och jemväl småningom utdödar
alla andra. Vi för vår del ville dock — alldeles anspråkslöst —
he-strida denna förutsättning, åtminstone hvad den s. k. gula racen och
den svarta beträffar — ett ämne till hvilket vi torde något utförligare
återkomma i denna tidskrift
J. Alfthan. ,
Menniskoslågtets ålder och urtillstånd i Europa.
Nedanstående uppsats af den värderade unge vetenskapsmannen d:r C. W.
Paijkull blef oss tillskickad någon tid före författarens plötsliga bortgång.
Utrymmet har ej förr äti nu medgifvit dess införande i tidskriften. Red.
Det är numera allmänt bekant, särdeles genom de vigtiga
undersökningar för hvilka vi stå i skuld hos den nordiska fornforskningens
veteran, professor Sven Nilsson, att de redskap och lemningar af
sten och brons, som träffas i jorden, dels i torfmossar, dels i
ättehögar och på andra ställen, måste anses tillhöra tvenne olika
kulturtillstånd, af hvilka det äldre benämnes stenåldern, det yngre
bronsåldern. Under det förra hade menniskan icke ännu uppnått
kännedomen om metallers bruk och lefde följaktligen i ett vildt tillstånd,
hufvudsakligen erhållande sin näring genom jagt och fiske; under det
senare var hrons — en blandning af koppar och tenn — jemte guldet
den enda kända metallen. Menniskorna hade då visserligen höjt sig till
en något mångsidigare kultur; de odlade säd och idkade
boskapsskötsel; men de hade icke ännu upptäckt jernet, den metall, hvars
vin-nandé och bearbetning alltid står i närmaste samband med odlingens
högre utveckling.
Man känner nu något så när den tidsperiod, som utgör gränsen
mellan bronsåldern och jernåldem. De grekiska hjeltame i trojanska
kriget nyttjade hjelmar och harnesk af koppar (eller rättare brons),
men svärd af både koppar och jem. Derföre antager man, att denna
tid, omkring 1,200 år före vår tideräkning, utgjorde gränsskilnaden
imellan de båda åldrame. Men om man sålunda eger temligen
bestämd kännedom ifråga om tiden, då det blå stålet som stridsvapen
undanträngde den rödaktiga kopparn, så är man destomera villrådig,
när det gäller att afgöra, vid hvilken tidpunkt bronsen först infördes
i vår veridsdel. Det gafs en tid — och, såsom vi känna, ligger den
ej särdeles långt tillbaka — då man temligen allmänt antog en
tidsperiod af 6,000 år såsom högsta måttet för menniskans tillvaro på
jorden. Nu har vetenskapen funnit, att 6,000 år knappast räcka till
för bronsålderns tidehvarf. Och begär man något mått för stenålderns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
