Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapitalstyrkan och att ingenting sä som ett strängt iakttagande af
hederns grundsatser bereder förkofran och välstånd.
Dessa grundsatser, praktiskt utförda i lagstiftningen, skola
komina att i väsentlig mån visa sig fiendtliga mot dessa, tyvärr
för närvarande alltför allmänt rådande åsigter om lån- och
kreditväsen inom industrien och det enskilta lifvet. De skola äfven
fullkomligt bryta med alla idéer om låner ätt,— denna ekonomiska
absurditet, som icke torde hafva sin like. Vi veta hvad som
brukar anföras till försvar för detta oupphörliga lånande, i brist på
det nödvändigaste forlagskapital. Hvad? säger man, är det väl
kapitalisten förbehållet att besitta den duglighet och det snille som
erfordras för att göra framsteg i industrien? Visar ej erfarenheten
att långt oftare det är obemedlade personer som besitta dessa
egenskaper, hvilka äro ännu vigtigare än penningen? Och skola dessa
personer blott genom saknad af kapital hindras från att bereda sig sjelfva
och det allmänna alla de fördelar, hvartill deras egenskaper göra
dem skickliga? Eller är det ej samhällets pligt att genom
tillhandahållande af forlagskapital, i form af lån, understödja dem uti så
berättigade och allmänt gagneliga bemödanden? — Vi godkänna
premisserna, men kunna icke godkänna slutsatsen. Den med goda
personliga egenskaper utrustade, men kapitalfattige mannen har
icke mera skäl att beklaga sig, än den som af kroppsliga lyten eller
svag helsa hindras från att tillgodogöra de sjalsanlag, hvarmed
naturen utrustat honom; — tvärtom, så mycket mindre som det
alltid står i hans förmåga att förskaffa sig de förmåner han
saknar, hvilket för den andre är omöjligt. För den senare återstår
ingenting annat än att med resignation välja den sysselsättning,
för hvilken han med fästadt afseende å så väl kropps- som
själsegenskaper är bäst passande; och för den förre är vägen lätt
utstakad. Det är framförallt en sådan person, som, långt ifrån att
lida af den skenbara stränghet, som här förordats, tvärtom skulle
derpå vinna, imder det endast drönare och vinglare hade något
att deraf frukta. Han böljar med att i andras tjenst genom flit
och sparsamhet förvärfva det första lilla kapitalet, hvarmed han
kan börja ett företag på egen hand. Vi hafva förut visat, huru.
om blott det system vi förordat vore allmänt gällande, ett ganska
litet förlagskapital kan mångdubblas och derigenom blifva medel
för en ganska god vinst. På detta sätt går han fram från det
mindre till det större, med lugn och trygghet och med en alltmera
ökad inre kraft och ökadt inre värde, som icke är en mindre
behållning än den materiela vinningen. Detta är den enda naturliga
och rätta vägen till rikedom. Isynnerhet för goda hufruden är möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
