Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sednare gången under den latinska formen Canutus), David och
Jakob och |$). Catharina (f och $}), Stefanus (} och J|),
ric och ^). Eric Translatus firas, såsom det påstås, till minne
deraf att Erik den heliges ben flyttades från Gamla till Nya Upsala.
Vi hafva oss med säkerhet bekant, att den lappska almanachan,
som utgör en ordagrann öfversättning af den svenska, blott med den
skilnad att den förra är uppställd efter Haparandas horizont, ogerna
blir af lapparne mottagen, ehuru den utdelas gratis på statens be*
kostnad. Orsaken är helt enkelt den, att de ej hafva synnerligt stort
gagn af densamma. Med största svårighet kan lappen der finna ett
namn som han känner till, och de för honom mest bekanta, såsom
Måns, Sjul, finnas der ej alls, eller ock äro de latiniserade, såsom
Laurentius (Lars), Matthias (Mats), Nicolaus (Nils), Andræas, Petrus
(Per) o. s. v. — hvilken omständighet gör namnen för honom
oigenkännliga. Har han ingen egentlig nytta af namnregistret, så har
han det så mycket mindre i fråga om de astronomiska figurernas
betydelse. Och vi kunna för visso antaga, att den mycket
öfver-vägande delen af den svenska allmänheten befinner sig i samma
läge. Kräftans, stenbockens m. fl. tecken stå visserligen i början
af almanachan angifna, men dermed är man lika klok. Det vore
derföre kanske ej ur \ägen, att en gång åtminstone meddela i en
af de sedvanliga uppsatserna en framställning af de första
grundbegreppen i astronomien, — och hvårföre icke etterhand äfven i
de öfriga naturvetenskaperna?
I vår kosmopolitiska tid, då samfärdseln de olika länderna
imellan är så beqvöm och allmän, skulle det ej heller vara
otjen-ligt att i likhet med bruket i utlandet hvarje år införa en
jemfö-rande tabell ej blott på de skandinaviska rikenas utan ock på
stormagternas och Amerikas mynt- mått- och vigt-system. Med
nästan lika stort skäl som posttaxan borde äfven sådana meddelas för
jernvägen, diligensen och telegrafen. Mycket vore ytterligare att
rekommendera i afseende på almanachans innehåll, mycket mera
ock att anmärka, såsom om den inkonseqvens och felaktighet i
staf-ningen, hvaraf almanachan hvimlar, då t. ex. latinska ord
betecknas med w i stället för v, nordiska med c i stället för £, och ph
i stället för / m. m. Genom en mera i detalj gående kritik skulle
vi kunna med ännu flera bevis ådagalägga, att den svenska
almanachan i sitt närvarande skick, långt ifrån att motsvara sitt.
ändamål, presenterar sig som en gengångare från medeltidens
vidskepliga tidehvarf. Men det sagda må vara nog för att visa, huruvida
vetenskapsakademien med den noggrannhet och den insigt skött
sitt privilegium, som man haft skäl vänta.
Mången torde kanske tycka, att vi lagt en alltför stor vigt på
namnen uti almanachan. Vi påminna till v&rt rättfärdigande derom,
att i vår tid, då man har skäl att frukta att nationaliteten slutligen
skall upplösa sig i en allmän kosmopolitism, och då derför det
vigtigaste problemet för ett folk är att under odlingens stigande
utveckling bibehålla nationaliteten lika oförminskad och i sin inre
princip lika oförändrad, i vår tid, säga vi, är af alla de fallande värnen
för ett folks nationalitet blott ett, som är oförgängligt, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
