Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen med kall beräkning förtryckande i politiken? det är frågan.
— Visserligen i så fall, att den vill representeras af vissa
personer hellre än af andra; men så vill hvarje parti, det må utgöra
majoritet eller minoritet Hufvudfrågan härvidlag är, om dessa
personer såsom lagstiftare utöfva något förtryck. Hvad visar
erfarenheten? Äro de lagar, som stiftats uti länder, der makten ligger
hos majoriteten, orättvisare än de länders lagar, der en minoritet
är förherskande? Är beskattningen hård och orättvis för
minoriteten? Har minoriteten beröfvats politiska rättigheter? — Är det
så, då är »majoritetens tyranni» konstateradt; men är det icke så,
då är talet om »majoritetens tyranni» endast ett munväder.
Tocqueville har uti sin temligen vidlyftiga framställning rörande
detta ämne ’) icke framdragit något enda bevis af den beskaffenhet
vi här antydt. Vi hafva ock all anledning att antaga, att Förenta
Staternas lagar äro utmärkta af fullt ut lika mycken visdom och
visserligen af större rättvisa mot alla medborgare, än förhållandet
är i länder, der en minoritet stiftar lagar. Uti intet annat land
samlas så lätt och så ymnigt rikedomar på enskilda händer; man
kan således icke tala om något förtryck utöfvadt mot de rika.
Vi hafva oss ej bekant, att någon folkklass i Amerika — sedan
slafveriet blifvit upphäfdt — har skäl att klaga öfver förtryck af
lagstiftnings- eller regeringsmakten. Man kan icke annat än
beundra den hofsamhet — om än i det fallet något våld till slut
måst utöfvas — hvarmed t. ex. en så af det allmänna tänkesättet
förkastad och mot all god samhällsordning uppträdande
minoritet, som mormonernas, blifvit bemött (flera andra att förtiga).
Man må icke heller invända, att det amerikanska samhället är
nytt och oförsökt. Det är nu snart 100 år sedan unionen
grundlädes, och under denna tid, som sett statsform efter statsform
vexla i de flesta europeiska stater, har demokratien i Amerika
varit orubbad, endast småningom utvecklande sig till större och
större fullkomlighet. Och en samhällsform, som visat sig kunna
bestå, i trots af den svaghet som jemförelsevis tillhör en federativ
författning, imot sådana påkänningar som immigrationen och det
stora inbördeskriget i Amerika, lärer svårligen kunna bedömas
såsom bland de svagare. — Hafva de schweiziska demokratierna
visat ett annorlunda beskaffadt skaplynne? Har der »eganderätten»,
hvarom man från ett visst håll hör talas på ett sätt, som om
densamma skulle undergräfvas af de demokratiska tendenserna, varit
hotad? — Och hvilken lagstiftande församling har någonsin stiftat 1
1) Dt la Démocratie en Amérique. Liv. II. chap. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
