Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-hänger-]{+exempel på utmärkta konstnärer, hvilka blifvit hedrade+} med
den moraliska, kan
den senare ej heller lemnas helt och hållet å sido.
För att kunna göra reda för lyxens inverkan på ett folk, är naturligtvis nödvändigt, att
först bestämma hvad lyx är, hvilken slags konsumtion af naturens eller arbetets alster, som
kan komma under denna benämning. Ingenting är
i
sjelfva verket mera obestämdt än begreppet lyx. Den flyktigaste blick på kulturhistorien visar nämligen, att
hvad som under ett tidskifte ansetts för ett
alldeles umbärligt, till och
med skadligt, öfverflöd, under ett annat redan antagit karakteren af en nödvändighetsvara. Det fanns sannolikt en tid, då behofvet af
skor var föga kändt, och
då fotbetäckningen utgjordes af ett stycke oberedd djurshud; — men
faller det nu någon in att säga, det
en fotbetäckning af detta slag, hos folk, som
stå
på [-den kulturgrad och bebo länder med ett sådant klimat som innebyggame i Europa, kan rubriceras såsom lyx? — På samma sätt som en stor olikhet i begreppet lyx visar sig från tidehvarf till tidehvarf, så röjer sig äfven en dylik skiljaktighet under samma tidehvarf mellan olika folk och till och med mellan olika klasser af-] samma
folk. Så är t. ex. hos folk, som bebo de
länder, der vinet frambringas, förtärandet af denna vara ingalunda räknad såsom en luxuriös konsumtion, såsom hvilken det deremot anses hos andra folk, åt hvilka
denna ädla produkt icke blifvit skänkt af
naturen. Hos ett
och samma folk under
samma tidehvarf röjer sig denna olikhet derutinnan, att
den bildade mannen för sig och sin familj — för att
ej tala om
hans andliga behof — tager i anspråk större beqvämligheter i afseende på bostad, större omvexling och [-finhet i afseende på kläder-]
{+bättre framhålla vårt väldes lyckosamhet+} och
föda, och
måste göra det för att ega den lifvets trefnad, hvarförutan han ej med full kraft kan egna sin verksamhet åt det kall, han valt, än [-mannen af arbetsklassen, hvilken kan, utan-] att
drabbas af en sådan saknad, umbära allt detta.
Men likaså påtaglig som denna vexlande uppfattning af lyxens begrepp hos olika tidehvarf och olika samhällsklasser är, likaså uppenbar är ock orsaken dertill. Hvad som
drifver menniskan — likasom äfven djuren — att
bemäktiga sig
de yttre tingen, det är behofven, hvilkas tillfredsställande är beroende af {+liknande nådebevis.»
Förefanns nu en gång detta statsintresse, så borde regeringen
för+} de
yttre tingen och sålunda förutsätter ett
välde öfver dessa. Men då djuret blir stillastående inom samma krets af behof, utvidgas denna hos menniskan oupphörligt. Grunden dertill är menniskans perfektibla natur, den bildnings-drift, som [-bor i hennes väsen;-]
{+for rättvisans skipande, handeln+} och
då de ökade behofven hafva sin
grund i [-menniskans perfektibilitet, så blifver-] en
tillvext i [-behofven alltid-] en
yttring af
en
högre kulturgrad, hvilken, för att
blifva permanent, äfven medförer medlen för deras tillfredsställande. Ty ett behof, som icke är ett rent naturbehof, måste upphöra, om medel ej
finnas för dess tillfredsställande. »Hvaije bildningsgrad», säger Ro sch er,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
