Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-som föranleder handlingen; staten, det allmänna, har med de enskildes föresats-]{+meningar fä lof+} att
utvandra intet att skaffa. Hela utvandringsrörelsen är fastmera en
nagel i
ögat på vissa regeringar, som genom densamma g& förlustige en
hel hop »värnpligtigt manskap». Betecknande är också, att
åtminstone dc fleste utvandrare frivilligt och
med klart medvetande om det offer de göra gå att
utbyta sitt gainla fädernesland imot ett nytt, ty från Amerika återvända högst få, och aUa de, som [-qvarstanna, uppgå — detta är-] ett
ovedersägligt faktum — i den stora amerikanska nationaliteten.
Från denna allmänna ståndpunkt skola vi i det
följande gå att
statistiskt betrakta de skilda europeiska folkens deltagande i den stora folkrörelsen, med särskild hänsyn till Sverige, och
skola då
försöka belysa, såvidt möjligt är, de motiver, som vid olika tidpunkter och
i olika länder framkallat ett stigande eller fallande af utvandrareströmmen. Att härvid materiela bevekelsegrunder i främsta rummet medverkat är gifvet, men vi hålla före,
att
dessa snarare böra anses som
yttre anledningar, än
såsom sjelfva den afgörande grundorsaken till utvandringen.
n.
Den moderna folkrörelsen, i dess helhet betraktad, skiljer sig åt i följande hufvudgrupper: 1) utvandringen
från
Europa före guld-upptäcktema i Kalifornien och Australien; 2) utvandringen med
anledning af den af
dessa upptäckter framkallade »guldfebern», och slutligen 3) utvandringen sådan densamma under allrasenaste tiden gestaltat sig. Betydelsefull och
ej att förbise är
den åtskilnad i
mo-tiveraa, som föranledt utvandringar från Europa under dessa skilda, ehuru jemförelsevis korta perioder.
Då emigrationen i
följd af den »heliga alliansens» småningom
allt
kännbarare blifvande verkningar först böljade taga fart på
1820-talet, så torde verkligen missnöje i politiskt afseende ha i någon mån till
densamma medverkat. Isynnerhet kan detta antagas ha varit fallet efter de »burschikosa» rörelserna i Tyskland under början af
sistnämnda årtiondet Follenii och Sands (Kotzebues mördares) politiska trosför-vandter voro nog lättrogna att drömma om ett [-slags frihetens Eldorado bortom oceanen. Till massan-]
{+ytligt betraktande+} af
folket hade föreställningen om en
möjligtvis lyckligare framtid i Amerika vid denna tidpunkt ännu icke framträngt 1 alla händelser var utvandringen från Europa ännu i [-sitt barndomstillstånd. Der förefanns-]
{+våra dagar+} ingen
egentlig organisation, ingen metod i det hela. Det var förbehållet guldupptäcktema i
Kalifornien att [-organisera utvandringen-]
{+Preussen-TyBklands eröfringspolitik fritt fått under åratal göra sig
gällande utan någon aktiv inblandning+} från
Europa till [-den nya verlden.-]
{+och med i fråga om Danmark, der berättigad anledning till in-
blandning — efter forna dagars sätt att se — icke saknats, likasom
alla de officiela meddelanden man haft tillfälle att läsa rörande
dessa förhållanden, vitna obestridligt derom, att våra dagars Eng-
land endast har mycket liten, om någon, lust att inblanda sig i
kontinentens angelägenheter. De senaste förhandlingame rörande
Svarta-baf8-frågan vitna om detsamma; ty ehuruväl, å ena sidan,+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
