Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
ska Ständerna ville med förtroende sluta sig till
Sverige, hvari de sågo endast en utländsk, inkräktande
makt5 ej heller bemödade sig Svenska Regeringen om
detta stora mål: vare sig, att den såg det förbi,
eller vändes derifrån af andra närmare syften och
tillfälliga händelser. I Sveriges ställe upphöjde sig
dertill det i Brandenburg och Preussen växande Riket.
Redan vid fredsslutet i Osnabriick förstod den sluge
och tilltagsiie Förste, som grundade denna snart
icke blott Tyska, utan Europeiska makt, att tränga
sig fram på Sveriges bekostnad. Utan någon förtjenst
om den heliga sak, för hvilket den långa och väldiga
striden var förd - (tvertom hade Brandenburg, som
styrdes af en åt Kejsaren såld Minister, lagt hinder
för dess framgång) - drog det likväl af freden en
större fördel, än någon annan af de Tyska Staterna,
ja, än Sverige sjelft. Medan den Svenska makten med
sina segrande vapen herrskade öfver halfva Tyskland
och borde kunna förestafva fredsvillkoren, lyckades
det FREDRIK WILHELM, utan något medel att göra
sig fruktad, endast genom sina ihärdiga påståenden
och enträgna underhandlingar, att tillegna sig en
betydlig del af sjelfva den eröfring, som Sverige
redan i 18 år, icke endast genom segrens makt, utan
ock i grund af en med landets sista Regent sluten
öfverenskommelse, be-sutit. Äfven för de öfriga
delarna af Pomern, som det måste afstå, erhöll
Brandenburg en er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
