Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Rydelii egen filosofi *), ehuru fattad ifrån Car-tesii
synpunkt, var dock för ingen del trälaktigt bunden
vid hans system. Till och med dess första princip:
»Jag tänker, derför är jag:» ansåg han öfverflödig;
ty genom sin innersta känsla, sade han, vet hvar och
en, att han är till, utan att han behöfver bevisa
det för sig sjelf*"*). I det redan
nem extensi; nec tamen dissimularc possum, facile
illum occult.utn liujus opinionis patronum videri,
cum signa non desint.
*) Eydlii filosofi är recenserad af Bring, I. c,
p. 12 - 146; af Boethius i And. Eydelii Minne; och af
Hammarsköld: J-Iist. Anteckningar rörande fortgången
och utveckl. af det Phil. Studium i Sverige. Jemför
Eec. af sistnämde bok i Svensk Litt. Tidning för
år 1821. I alla dessa recensioner ar hon på ett
särskilt sätt uppfattad: äfvenså i ofvanstående korta
framställning. Säkrast lär man känna henne i hans
egna skrifter, hvarvid man ock vinner det, att blifva
bekant med hans förträffliga framställningssätt och
med den rikedom af särskilta tankar och betraktelser,
som. de innehålla.
**) Se FÖrn. Öfn. s. 126. Yallerius påstår, att
Eydelius var totus quantus Cartesianus (hvarvid
Boethius anmärker, att Vallerius var totus quantus
Wolfianus). Men se här, huru Eydelius sjelf yttrar
sig derom: »Förrän thenna sceptiska ostadigheten med
then eclectiska philosofien upkoin, woro the lärdas
sinnen mer disponerade til secteriskt slafweri;
hwilket äfvvenwäl warade under then nya Cartesii
philosophie, så lenge som hon uthan exception hölts
i äro. Man be-sinne allenast, hwad för en faselig
respect thessa 2 secter hade til alla sina delar,
medan the stodo i fullkomligt flor. The aldralärdaste
och djupsinnigaste män, som af then ena eller andra
woro intagne, wågade sig riäpligen til ät wäl ransaka
thes grundwalar med en aldeles obunden frihet. Mari
wille heller tro sitt eget förstånd illa, fast än
thet begrep saken aldrig så rätt och wel, än löpa an
emot thet allmenna tycket, och thermed wenda allas
omilda Ögon på sig, och blifwa spectatorum åtlöje,
som gemenligen sker. Ty man skall gerna se, ät then,
som wågar sig i kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
