Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tankar och gåfvor, afsigter och
gerningar. Besynnerligt nog kallar han denna känsla
af det som evigt och gudomligt är, själens goda smak
(mentis bonus gustus), och hela vår lefnads inrättning
derefter architektonisk vishet.
Rydelii åsigt af naturen var bestämd, och i
vettenskaplig hänsigt kanhända för mycket
bunden, af hans hänseende till den yttersta
orsaken, som är öfver naturen. Hvad redan
Verulam yrkat och Des Cartes antog, som en regel i
fysiken, att ej spana efter ändamål, utan endast efter
verkande orsaker: det ogillades högt af Rydelius,
icke utan förblandning af den fysiska synpunkten
med den filosofiska. Betraktad ur den sednare,
är den satsen, att i naturen inga syftemål gifvas
eller af oss kunna skönjas, utan tvifvel,
såsom han anmärker, icke endast irreligiös utan
omoralisk. Derigenom går för de särskilta pligterna
den stora betydelsen och helgden förlorad,
att Skaparen sjelf åsyftat dem vid tingens
inrättning. Må för den vettenskapliga forskaren
Naturen vara blott ett mekaniskt och kemiskt,
organiskt och elektriskt spelverk. För filosofen
(ej endast skalden) är hon en. bok, full af
gudomliga idéer. Icke heller kan, oaktadt
flera eljest stridande systemers samman-stämmelse
deri, det allmänna mennisko-förståndet någonsin finna
det en naturlig åsigt af naturen, att
Ljuset ej är skapt att lysa
Och menskans öga ej att se.
Franzéns Samlade Skrif ler, 2.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
