Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
sophiam primam att utgifva, att man något sådant
måtte hafva att sätta emot Spinozae och andra nyares
bedrägliga grundmeningar. Men ännu stannar man i
önskan. The gamle Greker, besynner-ligen Plato och
Aristoteles, hafva gjort sig en hög öfver-disciplin,
som, under namn af Logica hos Platonem, rnen af *
Metaphysica hos Aristotelem, skulle betrakta the
ewiga alldraförsta och allmännaste grund-orsakerna
till all then naturliga art och verkan, som befinnes
hos hvart och ett ting i synnerhet. Och som the
gåfvo Gudi knapt en half äro för allt thet, som i
naturen är, utan satte åtminstone jemte Honom en
ewig grund-natur, så är intet under, ät Aristoteles
i sin Metaphysica velat betrakta Ens quatenus Ens;
förstående ther-under allt evigvarande, icke allena
Gud, utan ock en ewig binatur, tilleggande twenne
ewiga thet, som Gud i sitt ord tillegnar sig allena
genom thet höga namnet JEHOVAH. Thet låg Aristoteli,
så väl som flerom Hedningom (Gud gifve icke! mångom
namnchristnom i vår tid) en ewig Magia Na-turalis i
hufvudet^ *).
Vid dessa ord tycker man sig se den skarpsynte
tänkarens skugga uppstånden, för att tala i det
århundrade, i hvilket vi lefva. Den djupsinniga blick,
som han kastade tillbaka på de gamlas filosofi,
blef profetisk, då han vände den framåt.
En lärare, som i närvarande tid värdigt uppfyller,
icke den lärostol, Rydelius innehaft, men
*) Förn. Öfn. p. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
