Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gust. Philip Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
tyga sig om uppriktigheten af en hänryckning, som i
det yttre var så stilla. Jag sjelf, ehuru van att se
honom alla dagar densamme, upphörde icke att förundra
mig öfver en så besynnerlig natur. Men jag anmärkte,
att dessa utbrott af känslofullhet, dessa sublima ord,
som, utan att han tänkte derpå, vanligen undföllo
honom, då han rördes af något skönt och behagligt,
aldrig framkommo för att uttrycka hvad han kände
plågsamt. Hans själs smärta var tyst, var gömd i dess
innersta djup. Det är en egenskap hos melancholien,
att utandas glädjen, men innesluta sorgen."
När man jemför denna intagande bild af CREUTZ, som
hans Fransyska vän tecknat, med den, som Gyllenborg
lemnat oss, vet man icke hvad man mer bör beundra,
hans sköna ungdom eller hans rika mannaålder, hans
Svenska Skaldekonst eller hans Fransyska vältalighet,
hans fina konstsinne eller hans grundliga lärdom,
hans lysande snille eller hans älskvärda dygder.
Genom sin förbindelse med Marmontel, kom CREUTZ
i bekantskap med Grétry, som satte musik till den
förstnämdes operetter, af hvilka flera äfven hos
oss äro kända. Grétry förvånades, att i en man ifrån
den kalla Norden lära känna icke blott den varmaste
älskare af hans konst, utan ock en domare af den
finaste känsla och det säkraste, på insigt, så väl
som smak, grundade omdöme *).
*) Marmontel sjelf synes haft nytta af de råd,
CREUTZ gaf honom. Grimm i sina memoirer
berättar derom följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
