Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY STUDIETID I KRISTIANSTAD. 153
långt ifrån att förmedla vår andliga frihet, för evigt hafva
hejdat dess utveckling, om icke den eviges kärlek här
uppenbarat sig som barmhärtighet. Att människan genom
försoningen vinner en större salighet, ett högre lif, än hon
hade före fallet, är utan tvifvel, men denna högre frihet
hade kunnat och bort vinnas utan detta halsbrytande ex-
periment.
Jag hade väl lust att hålla en predikan för dig om
vår frälsares frestelsehistoria; hvarför afvisade han den
svarte så snöpligen, och hvarför tjäntes han sedan af äng-
larne? Till bevis, att det väl är på frestelsen men icke
nödvändigt genom fallet, som människan uppstiger till per-
sonlig själfständighet — att det var vid ljuset af sin faders
vilja icke af erfarenhet han kände syndens styggelse i sin
afgrund.»>
Det långa, utredande brefvet slutar med följande ord:
Troligen skall mycket ännu förefalla dig oklart; tveka
därför ej att meddela mig dina tvifvel och betänkligheter;
din rena djupa känsla är en god kontroll på min logik.»
Detta bref väcker hos Fredrika de lifligaste känslor af
tacksamhet, och hon lofvar att »allvarligt begrunda» dess
innehåll. Mer och mer gör hon också Böklins uppfattning
till sin och, fast hon sedermera mångfaldiga gånger åter-
kommer till det ondas och lidandets problem, framlyser :
aldrig mer hos henne den af Böklin vederlagda »jesuitismenm.
I trots af att dessa och tusen andra spörsmål ännu
genomkorsa Fredrikas själ, står hon dock fast vid den glada
tro, som lik en helig uppenbarelse blifvit henne gifven så-
som frukten af det första läroårets trägna forskning och
brinnande bön.
I samma bref, där hon återupptager frågan om det
ondas uppkomst, skrifver hon: :
»Tro ej dock jag grubblar eller oroar mig. Känner
jag ej klart, att jag vill strida mot det onda med all min
makt, om jag ock ej rätt förstår, hur det uppkommit? —
Och om jag ej kan förstå alla Guds vägar, vägen till ho-
nom vet jag dock.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
