Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 NY STUDIETID I KRISTIANSTAD.
oss ingenting annat, än att: om ändamålet är heligt, så
äro medlen det ock, att således de lidanden, andliga eller
lekamliga, hvarigenom Gud uppfostrar oss för ett högre
lif, blott för sinnligheten och egensinnet kunna betraktas
som ett ondt. Lägger man åter i satsen den meningen:
att Gud och således äfven människan för sitt ändamål kan
tillåta ett verkligt ondt (och ondt är det, som strider emot
Guds vilja), så uppkommer den vidunderliga motsägelsen,
att Gud för sitt heliga ändamål kunde tillåta något, som
strider emot detsamma.
Din känsla är ren och säker som magnetens, och den
ögonblickliga missvisningen är jag utan tvifvel själf skyldig
till; längt för detta hade jag bort göra dig uppmärksam
på den högst väsentliga skillnaden emellan det ändliga och
det onda, som egentligen hafva ingen gemenskap med
hvarandra.» ;
Efter att hafva redogjort för människans bestämmelse
att i ändligheten förverkliga Guds eviga idé, fortsätter han:
»I världsekonomien är således fullt ut att syssla med
såning och skörd utan att hafva den ondes ogräs att plocka,
och satan är där i egentligaste bemärkelse blott en par-
veny ... Narrkåpan är och blir dock hans egentliga ka-
rakter, och för dramats utveckling är han ingen väsentlig-
het. Men dramat är ju försoningen, säger du, och för-
soningen förutsätter det onda? Alldeles så; men för syn-
dens skull är och kallas det en försoning, som i sig själf
är den eviga kärlekens in- och utgång i och ur ändlig-
Helenas
Den sunda organismens lif, kalla det ... huru du vill,
en stagnation är det icke; och om han också skulle finna
sig föranlåten att rikta sin verksamhet mot någon upp-
kommen parasit eller abnorm lifsfunktion, så är det väl
icke denna, som sätter det normala lifvet i rörelse...
Icke i valet mellan ett verkligt godt och ett verkligt
ondt utan i det ondas förnekade verklighet ligger således
vår själfständighet som andliga väsenden; och fallet, hvar-
igenom människan förverkligade i sig det onda, skulle,
le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
