Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Wtr.: Gammal kärlek rostar icke, teckning ur folklifvet i Norra Helsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 149 -
På sluttningen vid en af de omgifvande kullarne
satt en ung flicka, i hvars vackra, milda drag vi
igenkänna Anna. Hon höll en bok i handen, men hade
upphört att läsa för att i dess ställe samtala med
Mattes, som skiljt sig från den öfriga dansande
ungdomen och uppsökt sin barndomsvän.
— Du är icke road af att dansa nu mer, sade
Mattes, du går helst för dig sjelf och sitter och läser
gudliga böcker. Men så var det icke förr; då var
du den danssjukaste af alla flickor, tror jag nästan.
— Jag tycker det ej är något roligt nu mer,
svarade Anna. Nog har jag mer tillfredsställelse, om
jag lånar en vacker bok, och dertill har jag ju aldrig
tid annat än på söndagseftermiddagarne.
— Ja, men jag kan inte förstå, hvarföre du slutit dig
till de här »läsarne» och springer och hör på
hvarenda kringstrykande predikant, fast man många gånger
ej vet hvarifrån de komma eller hvilka de äro.
— Kära Mattes, låt oss ej tala härom — du kan
inte med läsarne, derföre att du sett några dåliga
handlingar af en och annan, som antagit ett sken af
fromhet. Du dömer alla efter dessa hycklare och
uttalar öfver dem alla din stränga dom. Gör ej så,
Mattes, utan låt dem vara i fred och och kom i håg
att, om de hyckla, så hafva de nog den, som dömer
dem, utan att menniskor behöfva gå den Högste do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
