Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Wtr.: Gammal kärlek rostar icke, teckning ur folklifvet i Norra Helsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 150 -
maren i förväg eller förestafva Honom hvad Han
bör göra.
Anna hade blifvit liflig, hon talade med värma,
och den högre rodnaden på hennes kinder, de klara
strålande ögonen gjorde henne dubbelt täckare och
älskligare. Också betraktade Mattes henne med ett
otvetydigt uttryck af beundran.
— Nå väl, Anna, som du vill då, sade han. Jag
skall ej klandra dig, för jag begriper kanske ej riktigt,
hur du har det inom dig Men säg mig. hvad har
orsaken varit, att du blifvit så förändrad och sträng
af dig, att du ej vill deltaga i dans och andra nöjen?
— Det är ej så lätt att gifva svar på din fråga;
men, tillade hon och en fin rodnad spred sig åter
öfver hennes ansigte, ibland händer det ju, att när
man har någon hjertesorg, så manas man kraftigast
att söka tröst hos Gud och ej hos menniskor. Dock,
tillade hon genast, icke må du tro, att jag har någon
hjertesorg. Låt oss nu tala om något annat. Hvar
har du Greta, jag har ej sett till henne.
— Hon är der nere och dansar. Det var ej
längesen vi kommo, men när jag ej såg till dig dernere,
gick jag och sökte upp dig, för jag tycker ändå det
är så roligt att få språka lite med med dig. Är det.
sannt, Anna, hvad jag hört sägas, att du tagit tjenst
i Enånger till hösten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
