Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ase
kande krfvi dröjt, ini^o man kunnat förena tig om en ny
kyrkolag, ir omöjligt att tiga. Men det tilltagande tpli tet
inom gamba lie t kastade snart all makten i konungens band;
oeh han underställde ej sin kyrkolag ständernas ompröfvande.
Redan innan riksdagen 1686 sammanträdde, hade konongen
under&krifvit kyrkolagen oeh begärde nu, att ständerna skulle
erkänna den. Visserligen höjdes inom prestestindet röster,
som begärde, att åtminstone fä höra den föreläsas, men det
befanns ”vara mycket betänkligt, sedan K. ålaj:t bafver den
approberet ocb underskrifvit.” Der vid blef det. Ständerna
betyga i riksdagsbeslutet en ”särdeles bngnad, att K. Maj:t
bafver den länge efterlängtade oeh begär te kyrkoordningen
till slot oeh ändskap befordrat, samt erkanna sådant med
nnderdånigste vördnad ocb antaga den samma för en lag, sig
oeh sina efterkommande till hörsam efterföljd.”
Raste vi na en blick tillbaka öfver kyrkans ställning no»
der den period, som vi sökt teckna, så finne vi lått, att den
vari t en öfvergångsperiod ocb förhållandena i synnerhet i
början varit mycket vacklaade oeh obestämda. - Den
protestantiska kyrkan i Sverige medförde i sin författning ett ej
obetydligt arf från den katbolska — en naturlig följd af det
fredliga ocb försigtiga sitt, bvarpå reformationen genomfördes.
Vi anse detta som en stor vinst; man hadc här något bestå*
onde att anknyta de nya inrättningarna vid, man beböfde ej
göra en nybyggnad bland miner. Och Lanrentii Petri
kyrkoordning uttalar så fria och evangeliska grundsatser rörande
kyrkans organisation, att man väl ser, att den gamla formen
ej ianésiöt eller beböfde innesluta den gamla katbolska
tral-domens anda. Det* år ej blott oberoendet af atländska
församlingars seder ocb brob, eller frånvaron af
dstaljbeståm-mclser .rörande tillämpningen af’de gtfna grundsatserna, eller*
ens de uttalade åsigterna om biskops- och prestembetete
natur, som vi här afse, utan förnämligast erkännandet af
för-samlingens fria valrätt endast begränsad af biskopens
prövningsrätt, ett erkännande, som på en gång innebär att det
är. alla församlingens ledamöters rätt ocb pligt att sjelfve hysa
oastanka om’ sin eviga välgång genom ntväljande af den
lä-race, till hvilken de sätta sitt förtroende, emedan endast geÄ
Fasv. V. tO. ft , f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
