Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom ett sådant innerligt förtroende praten verkligen kan bttibi
sjftlaaörjare, och tillika, att kyrkans embeten ej betraktas
såsom försörjningsanstalter, genom hvil ka brar oek en prest
efter anciennitet ecb tour skall komma i åtnjutande af större
eller mindre löneförmåner. Ett annat erkännande af
lekmin-nent fnllmyndighet i religiöst afseende och deras ritt oeh
pligt alt vårda sig om det kyrkliga lifvet var deras deltagande
i kyrkotuktens bandhafvande, hvilket från en ringa böljan
allt mer och mer af presterskapet ander sjuttonde
århundradet yrkades. Församlingens fria valritt blef gensst kränkt
dels genom den uteslutande utnimuiogsritt, som konnngarne
oeh adeln inom många församlingar till villade sig, dek
genom det förmynderskap; som biskoparne ock domkapitlen ville
ntöfva öfver församlingens val; oeh som möjligen den tiden
var nödvändigt i följd af den låga ståndpunkt, bvarpä så väl
menighetens som det ligre presterskspeto bildning innu
befann aig. Emellertid var det af vigt, att forsamlingens
valrätt î lagen var erkind; pi den och på deltagandet å
kyrkotuktens handhafvande hade en friare kyrkoförfattning kunnat
.grundläggas. Att ej dessa begge grundsatser blifvit i allo
fullständigt genomförda, dertill anse vi orsakerna förnämligast
vara, dek den hela tidekvarfvet genomgående aträfvan tffl
centralisation af förvaltningen, och till
embetsmanuamyndig-ketens utvidgning på den gamla mumcipal*författningens
bekostnad, dels sammanblandningen af andliga oeh verldsliga
snål, som gjorde, att kyrkan ej kunde undandraga sig denna
centmlisationsriktning. Presterna bekämpade vid flera
tillfällen denna riktning; ett märkligt exempel derpå förekommer
vid £614 års riksdag, då de, med anledning af den
före-alagna nya rättegångsordningen, förnekade de då innu utom
lagen stående rikadagarnes makt att stifta ny lag, och yrkade
att sådant skulle ske genom de gamla lagliga
landskapsmyn-digheterna; ett annat exeatpel fir pres tern as begäran vid 1680
åra riksdag, att sockens timman skulle få sin egen exekutor,
kvarigenom Eommunaktyrelsen skulle hafva stått färdig ock
oberoende sf den snart fulländade centralisationen.
Prosternas motstånd mot generalkonsiatorinm bar ock till en
samma karakter; det var ett motetfind met kyrkans indragande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
