Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutliga affatUndet af vår nu gällande lag. Så skiftar
historien och minnet rättvisan, och tilldelar alla ädla och
storartade sträfvanden sin behöriga giltighet, fifven om de föranledt
en missriktning; den morgonrodnad, som med det
Gustavo-Carolinska tidehvarfvet uppgick för vär vitterhet och
häfda-forskning, öfverträffas väl i ljus och klarhet af den
middagshöjd, till hvilken de nämde männen i våra dagar fört dem,
men bägge hafva de likvfil strålar af samma nrsprnng.
Lefnadsteckningarna i denna del börjas med Cronhjelms,
författad af afl. Landshöfdingen därta, hvars sista litterära
produkt detta arbete är. Det år lika mycket en karakteristik
af den tid, hvari Gronhjelm lefde, som en teckning af dennes
personliga öden. Lange har den sednare perioden af Carl Xll:s
historia varit omsluten af en dunkelhet, som nyare tiders
berömvärda forskningar ännu ej förmått fullkomligt att skingra.
Vigtiga bidrag till kännedomen om denna tids händelser
lem-nar ifrågavarande skildring, hvilken, affattad i en värdig och
flärdfri stil, bvilar på en faktisk grund, som är belyst af
författarens träffande och opartiska omdömen. Gronhjelm var en
af de få större karaktererna från denna tid, då det smygande
missnöjet med enväldet och med det slag, som genom
reduktionen träffat adeln, föranledde förberedande planer till en
hvälfning, och då ett intrigspel begynte, hvars hittills
bekanta scener visa ganska vedervärdiga drag. Ehuru med en
till-gifvenhet för konung Carl och en vördnad för konungamaktens
helgd, som bestod flera prof, egde Gronhjelm likväl en
sjelf-ständighet i karakteren, som ej tillät honom att vara blind
för maktens missbruk och enväldets vådor. Så var han den
ende som vågade göra en invändning mot förslaget att redan
1697 insätta Garl såsom fullmyndig konung, ehuru han såsom
kammarherre och konungens lärare stod i de närmaste
förbindelser med hofvet, och Garl sjelf önskade framgång åt detta
förslag. Det hedrar likväl Garl att han ej lät Gronhjelm
känna sitt misshag öfver denna frimodighet. Åtminstone visar
hans följande året skedda utnämoing till landsböfding i
Vest-manland, att Gronhjelm åtnjöt konungens förtroende. Det
var först 1709, som han inträdde i en vidsträcktare
stats-mannaverksamhet, först såsom hofkansler, och följande året
såsom kongl. Råd och preses i Lagkommissionen. Hans
inträde på denna bana synes icke hafva behagat kollegerne,
åtminstone ej den om sin makt afundsjuke Arved Horn, som i
en man med Gronhjelms skicklighet och allvarliga bestämdhet
fruktade en farlig rival, hvilken dessutom såsom sonson af en
tysk kock, Grumbygel, ej kunde i hög börd och ärofulla
svenska anor mäta sig med de öfrige. För att på ett hedrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
