Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salt aflägsna deo utan Rådets vilja utnämde hofkansleren,
föreslog man honom till president i det Wismarska tribunalet,
— ett i de föregående tiderna ofta anvfindt medel — och dft
detta ej gick i fullbordan genom hans utnämning till kongl.
RSd, begagnade man med nöje tillfället att sätta honom i
spetsen för en kommission, som hade att undersöka de
oordningar och oroligheter, som förefallit i de vestra provinserna
med anledning af embetsmännens missbrukade myndighet och
de dessutom tillräckligt tryckande bördorna.
Denna undersökning jemte den följande, äfven ät
Cron-hjelm ombetrodda, öfver flottans räkenskaper m. m. låter oss
kasta en blick in i landets bedröfliga tillstånd vid denna tid;
och hvilket väl hade sin förnämsta grund i det långvariga och
tryckande kriget, men äfven till god del härrörde från
slapphet, vårdslöshet och bristande nit i förvaltningen under
konungens mångåriga frånvaro. Men oaktadt allt hvad man
möjligen kan förebrå konungens Råd, måste man medgifva att
dess ställning var i högsta måtto kinkig. Å ena sidan hotadt
af folkets missnöje öfver de ständiga fordringarna och å
andra af konungens, när hans befallningar ej verkställdes, blef
det blottadt på det anseende, som bör tillkomma en styrande
myndighet. Det behöfde stödet af en furstlig persons närvaro
vid sina rådplägningar och af ständernas samverkan. Huru
hägge delarne misshagade konungen är bekant. Cronhjelm
skildrade frimodigt för honom landets elände, men då jemte
de grundade allmänna skäl till sammankallande af riksdag,
som förefunnos, hemliga, hittills outredda stämplingar
sannolikt bedrefvos, ansåg sig Cronhjelm i det längsta böra
motsätta sig ett sådant beslnt, som stred mot konungens
uttryckliga förbud. Då dessa stämplingar under riksdagens lopp
framträdde mera öppet i förslaget att utan konungens
hörande och efter Ulrika Ëleonoras insättande såsom regentinna
af-sluta fred, — ett förslag, som sannolikt skulle hafva förvärrat
ställningen — var Cronhjelm en af dem, som yrkade
riksdagens snara upplösning, och föreslog de kraftigaste medel att
afskära framgången af sådana tillbud.
Man har nu mera kommit till den iosigt, att allt ännu
icke var förloradt för Sverige genom slaget vid Pultava, och
att åtminstone så stora förluster, som sedermera skedde, ej
voro oundvikliga följder af denna olycka. Det är förnämligast
genom professor Carlsons värderika afhandling ådagalagdt, att
flera gynnande tillfällen till afslutande af fred erbjödos, men
att de lemnades obegagnade genom konungens oböjlighet i
detta afseende. Man får likväl ej bedömma denna såsom en
fullkomligt omotiverad hårdnackenhet. Han satte en ära i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
